Som Jan Halldin och medförfattare konstaterar [1]: »Socialläkarna har försvunnit«, och detta i en tid då behovet av socialmedicinsk kompetens är mycket större än på länge  [1, 2].

Den individinriktade socialmedicinska verksamheten har blivit ett av de områden som primärvården förväntas ta hand om, samtidigt som primärvården förväntas lösa allt fler av de uppgifter som flyttas ut från akutsjukhusen.

Den senaste tidens invandring har skapat nya utmaningar i sjukvården kring vårdbehov, hälsolitteracitet [3] och andra faktorer som hos många påverkar deras interaktion med sjukvården. Vardagen i nordöstra Göteborg är ett bra exempel. I området bor många människor med erfarenhet av migration parallellt med hög arbetslöshet, vilket ökar risken för att utveckla hälsoproblem, samtidigt som förekomsten av hälsoproblem är stor [4, 5] – problem som i många fall kan förebyggas med rätt insatser.

I denna transkulturella vardag ser vi ökade socialmedicinska behov. Vissa av behoven är även relaterade till hälsolitteracitet, exempelvis att invånarna söker akutsjukvård för icke-akuta tillstånd samtidigt som de i mindre utsträckning söker vård för allvarliga kroniska sjukdomar. Tidigare analyser har visat att obenägenhet att söka vård i tid påverkar mortaliteten i exempelvis kroniskt obstruktiv lungsjukdom och lungcancer, vilket är betydligt vanligare i området än i Västra Götalandsregionen och riket i övrigt [5].

I detta scenario, med en blandning av etablerade och nya socialmedicinska frågor, låg hälsolitteracitet och kulturella erfarenhetsskillnader som påverkar individens hälsa, ser vi ett ökande behov av socialmedicinsk kompetens med inriktning på migration och hälsa.

På Angereds närsjukhus försöker vi möta behoven och håller med Jan Halldin och medförfattare [1] om att det behövs socialmedicinsk specialistkompetens i dagens sjukvård. Det är beklagligt att så få landsting och regioner i Sverige ser till att få fram ST-tjänster i socialmedicin. Vi möter årligen unga läkare som vill specialisera sig på detta för samhället relevanta område och arbeta för att förebygga sjukdom i samarbete med kliniskt verksamma kollegor och andra yrkesgrupper.

Behoven inom detta område kommer troligen att växa. Det finns många frågor i den etablerade socialmedicinen som primärvården förväntas ta hand om, och socialmedicinska frågor med inriktning på migration och hälsa är bara ytterligare en utmaning för primärvården och den övriga sjukvården som behöver en tydligare specialitetshemvist.