Ove Andersson skriver under Signerat i Läkartidningen [1] att högre krav på läkarintyg ökar osäkerheten för patienten och förvärrar situationen för en redan underdimensionerad sjukvård. Han framför även tankar på en sjukförsäkring där en diagnos inte ska vara avgörande för rätten till ersättning.
Det sistnämnda är naturligtvis en fråga för regering och riksdag eftersom det i dag framgår i socialförsäkringsbalken att det för rätt till sjukpenning krävs dels en sjukdom, dels att arbetsförmågan är nedsatt till följd av sjukdomen. Tankar om att uppbringa ersättning från staten utan att ha en sjukdom/diagnos är snarare ett inlägg i debatten om medborgarlön än hur sjukförsäkringen ska vara utformad.
Försäkringskassan har ett lagkrav på sig att bedöma ersättningen utifrån bland annat kompletta underlag från hälso- och sjukvården. En begäran om komplettering sker i de fall där underlaget inte ger oss möjlighet att besluta om rätten till sjukpenning. Ett komplett läkarintyg är viktigt inte minst för den enskilde. Har man rätt till sjukpenning är det viktigt att man får det, och de eventuella rehabiliteringsåtgärder som behövs för att komma tillbaka i arbete. Men det är också viktigt att man inte på oklara grunder hamnar i sjukskrivning utan en konkret plan för att återgå i arbete.
Det är en felaktig syn som Ove Andersson framför att läkarintyget skrivs för Försäkringskassan och försäkringsjuridiken. Läkarintyget är till för att den enskilde ska få bäst åtgärder för att komma tillbaka i arbete utifrån sina behov. Sjukskrivning är en passiv åtgärd som kan vara skadlig i många avseenden.
I ett regeringsuppdrag har Försäkringskassan fått i uppgift att kartlägga omfattningen av begärda kompletteringar av inlämnade läkarintyg. I uppdraget beskrivs att nödvändiga underlag är en förutsättning för att Försäkringskassan ska kunna göra de lagstadgade bedömningarna av den sjukskrivnes arbetsförmåga. Resultatet av kartläggningen ska lämnas till regeringen den 15 december 2017.
Slutligen välkomnar Försäkringskassan Ove Anderssons tankar om ett ökat samarbete och dialog med hälso- och sjukvården, regeringen men även med arbetsgivarna. Vi har alla ett ansvar för en väl fungerande sjukförsäkring.
Citeras som:
Läkartidningen. 2017,114:ETL7
Lakartidningen.se
Referenser
- Andersson O. Högre krav på läkarintyg hjälper inte patienten. Läkartidningen. 2017;114:ESR9.
10 Kommentarer
kompletteringar av sjukintyg
6 år sedan
Ett förslag skulle kunna vara att försäkringskassan får utöka sin kompetens i sjukskrivningsärenden. Det skulle kunna se ut så här,; Vi inom sjukvården sätter en diagnos. Sedan vänder sig patienten till försäkringskassan, som då får göra i lugn och ro en bedömning om patientens besvär kvalificerar för sjukpenning. Försäkringskassan får då fråga de frågor de behöver i direktkontakt med patienten. Istället för som nu, försöka bedöma indirekt via ett läkarintyg om patienten kan eller inte kan utföra en syssla. Det skulle förbättra för oss i sjukvården, som får syssla med sjukvård och sjukdomar. Och förbättra för försäkringskassans tjänstepersoner, som får fråga det Försäkringskassan behöver fråga genom direkt kontakt
varsågod...........här kommer jag....... en uppstickare
6 år sedan
Jobbat inom vården i snart 40 år och anser det märkligt att sv allmänläkarförening, sv läkarförbundet och en del av läkarkåren under alla år haft en sådan märklig inställning till Försäkringskassan...... som returnerat ca 5 % av sjukintygen, som varit ofullständigt ifyllda, eller totalt intetsägande. Något fler returneras de senaste åren..... på grund av ändrat arbets- och socialt tryck, skattesänkningar, besparingar, privatiseringar. Därmed h har högre krav satts på hur skattemedlen ska användas och därmed högre krav på intygens kvalitet. Läkarna har alltid klagat och fortsätter på samma sätt som tidigare, tex med Ove Anderssons inlägg. Man har föreslagit mer ersättning, mer tid, mer utbildning, mindre detaljer i blanketterna, etc etc men ytterst handlar det om att vissa läkare är ...... "Doktor"..... som tycker att Försäkringskassans personal inte ska ifrågasätta utan lyssna och veta hut. Även jag får tillbaka intyg och då har de varit på grund att de varit ofullständiga eller för att det krävs en muntlig kommunikation med Kassan.
Krångelkassa
6 år sedan
I sin ambition att göra rätt tager Försäkringskassan så god tid på sig att betala ut ersättning att de som ej har släktingar inte har mat till sina barn. Skall de gå till socialen !?!?! Gäller även enkla frågor som att "vabba" pga sjuka barn. På något sätt må denna myndighet inse att de är till för service och stöd. Inför snarast rätt till och skyldighet för FK att själva kontakta vederbörande förälder eller patient så att utbetalningarna kan ske snabbare. FK orsakar mycken stress som det är nu genom sin seghet.
Sätt välbehövliga gränser för vårt kompetensområde!
6 år sedan
Tummen upp för Thomas Björkboms insikt och nytänkande. Låt försäkringskassan sköta bedömningarna enligt "regeringsuppdraget". Till försäkringskassan kan man rekrytera t.ex hågade "Bror Duktig-kollegor" för önskad bedömning. Själv tror jag tyvärr bara att en acceptans av det arbete försäkringskassan ålägger oss med formuleringar efter deras mallar, bidrar till en låt-gå mentalitet som utan närmare eftertanke, närmast får oss att framstå som deras lakejer. Mossigt att inte vi arbetar för våra tankar och önskemål. Kanske skulle "Försäkringskasse-läkare" kunna bli en ny specialitet och handha det vi, med få undantag, helt uppenbart har svårt att klara av. Jag har under min yrkesverksamma tid huvudsakligen arbetat på två ställen. Har ändå under några år sett vården i Sverige från olika perspektiv och hunnit med att prova arbete i Pajalas glesbyggd i nordligaste norr, till storstaden Malmö i sydligaste syd. Ingenstans har jag någonsin hört en kollega yttra att man tycker Försäkringskassans sjukintyg är välfungerande. Vad gäller muntlig kommunikation så är min egen erfarenhet, att möjligheten i det närmaste är helt obefintlig, trots sk VIP-nummer för läkare. Oftast ersatt med en telefonsvarare som säger att vederbörande är upptagen av ett eller annat och återkommer då eller då. Akademiska kunskaper och tankar är naturligtvis viktiga men ibland kommer man längre än förväntat med sunt förnuft. Släpp det arbete som någon annan förmodligen både vill och kan utföra bättre!
Sjukintygens utrymme
6 år sedan
Det verkar bra med Thomas Björkboms förslag att läkaren gör en medicinsk utredning och sätter en diagnos och ordinerar behandling, varefter patienten vänder sig till Försäkringskassan, träffar sjukvårdskunniga handläggare, som bedömer arbetsförmåga utifrån medförda handlingar och betalar ut försäkringsbelopp. Jag instämmer med Lars-Åke Brattlund att Läkarintyget är till för att den enskilde ska få bäst åtgärder för att komma tillbaka i arbete utifrån sina behov. Men i verkligheten är sjukintygsblanketternas utformning i sin nuvarande form är rena skämten. Några futtiga rader med begränsat antal tecken räcker långtifrån att beskriva sjukdomsförlopp, aktivitetsbegränsningar, behov av behandling o.s.v. Helt värdelösa! Lars-Åke Brattlund, menar att Sjukskrivning är en passiv åtgärd som kan vara skadlig i många avseenden. Så är det inte i min verksamhet där jar haft ett stort antal patienter med utmattningstillstånd. Som gammal yrkesmedicinare har jag genom åren fått lära mig vad det handlar om. Det handlar inte bara om tabletter, det handlar också om hjärnvila och återhämtning enligt ett väl utprövat program som syftar till återhämtning. För att följa dessa ordinationer hinner patienten inte gå till jobbet. Aktiviteterna om fattar regelbunden dygnsrytm, avstå från TV, iPad och surfande. Regelbundna promenader i skog och mark eller lummiga parker.Förutom välbehövlig fysisk aktivitet också att ta in naturens eget mönster, som kallas fraktaler. Det är en miljö där hjärnan är utvecklad att vistas i och känner sig hemma. Det har gjorts tester på försökspersoner på SLU Alnarp där man konstaterat att det är så med hjärnaktiviteten. Jag tycker absolut att Försäkringskassan ska åka dit och ta del erfarenheterna, så kanske sjukskrivningen kan kortas och patienten slippa plågas av ekonomiska bekymmer ovanpå allt. Jag kan berätta att jag har haft flera patienter i företagshälsovården, som efter 4 månader spontant har sagt, - Anna, nu känner jag får att börja arbeta igen, och så har vi gradvis trappat upp det hela, trots ibland åsikter från försäkringskassa. Arbetsgivaren brukar hänga med på tåget och det har blivit bra. Sådana här ordinationer tar en stor del av arbetsdagen så annat arbete hinns också av praktiska skäl inte med. Slutligen kan jag uttrycka min glädje att jag efter ett långt yrkesliv är pensionär och kommer att slippa tampas med försäkringskassan i den händelse jag blir sjuk. Och allra sist rekommenderar jag alla att gå in på SLU Alnarps hemsida http://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2012/6/oordnad-tradgard-ger-harmoni/
Rätt ersättning på rätt grunder
6 år sedan
Jag håller med Bo Sevastevik. Visst kan det vara en utmaning att motivera sina intyg men erfarenheten visar att många personer med t.ex. ortopediska diagnoser kanske inte kan fortsätta som t.ex. byggnadssnickare. Det finns däremot ofta andra arbetsuppgifter hos andra arbetsgivare som man kan göra, ibland på deltid som alternativ till sjukersättning. Gott stöd av fack och t.ex. rehabverksamheten Galaxen underlättar och facket borde förhandla fram en transfereringssumma vid byte av arbetsgivare på medicinska grunder. Tiden när 25-åriga kvinnor på linan på Volvo fick sjukpension pga axel o ryggbesvär är lyckligtvis förbi!
Kvalitet? Ja tack! Kvantitet? Nej tack!
6 år sedan
Det finns naturligtvis en poäng i att påpeka vad vårt sjukförsäkringssystem är till för men, frågan är här enbart retorisk och, det finns inget bakom för att se till det fungerar enligt riktlinjerna. Det enda som drivs från FK:s topp är att till varje pris förhindra att människor får utbetalningar. Det finns inte mer information att skriva i sjukintyg ändå, kräver FK alltmer text och, än mer formalia. Det blir inte rättssäkert, det blir bara krångligt.
Den lilla bråkdel av sjukskrivningsärrenden där människor är oärliga, har säkerligen blivit mindre. Detta blir tyvärr till priset att en betydligt större andel ärliga människor inte får sin sjukersättning men, det ligger inte i FK:s intresse att dessa grupper inte kan skiljas åt. Detta är anmärkningsvärt eftersom, FK på grund av just detta är skyldig till att sjukskrivningar för utmattning ökar. Det är måhända ungefär samma andel intyg nu som begärs bli kompletterade som några år tillbaka men, tiden som läggs ned på varje intyg är betydligt längre, det innehåller avsevärt mycket mer text OCH de människor som nu hänger i luften, får inte längre någon försörjning medan de väntar. Här har vi en ökad KVANTIET vad gäller textmassa men, ingen ökad KVALITET på innehållet. Hur kan detta bli en mer noggrann användning av statens resurser?
FK är till stor del skyldig till ökningen av antalet sjukskrivningar för stress och utmattning som nämndes ovan, hur? Människor idag vågar inte uppsöka läkare då de mår dåligt av stress. De är rädda att inte bli trodda och, blir de trodda, tror de knappast FK godkänner en ev sjukskrivning. Människor kör på istället tills hjärnan inte längre fungera, de drabbas av utmattning och har åtminstone två års rehabilitering framför sig.
Det talas hela tiden om ökningar. Hur ser dagens sjuktal ut jämfört med 2003? Behöver vi verkligen spara mer?
Den lilla bråkdel av sjukskrivningsärrenden där människor är oärliga, har säkerligen blivit mindre. Detta blir tyvärr till priset att en betydligt större andel ärliga människor inte får sin sjukersättning men, det ligger inte i FK:s intresse att dessa grupper inte kan skiljas åt. Detta är anmärkningsvärt eftersom, FK på grund av just detta är skyldig till att sjukskrivningar för utmattning ökar. Det är måhända ungefär samma andel intyg nu som begärs bli kompletterade som några år tillbaka men, tiden som läggs ned på varje intyg är betydligt längre, det innehåller avsevärt mycket mer text OCH de människor som nu hänger i luften, får inte längre någon försörjning medan de väntar. Här har vi en ökad KVANTIET vad gäller textmassa men, ingen ökad KVALITET på innehållet. Hur kan detta bli en mer noggrann användning av statens resurser?
FK är till stor del skyldig till ökningen av antalet sjukskrivningar för stress och utmattning som nämndes ovan, hur? Människor idag vågar inte uppsöka läkare då de mår dåligt av stress. De är rädda att inte bli trodda och, blir de trodda, tror de knappast FK godkänner en ev sjukskrivning. Människor kör på istället tills hjärnan inte längre fungera, de drabbas av utmattning och har åtminstone två års rehabilitering framför sig.
Det talas hela tiden om ökningar. Hur ser dagens sjuktal ut jämfört med 2003? Behöver vi verkligen spara mer?
Gissningar och flum
6 år sedan
Jesper Johansson skriver "den lilla bråkdel av sjukskrivningsärenden där människor är oärliga, har säkerligen blivit mindre". Ja, det kan man ju tro. Men på vilken grund? På senare år har det ju kommit upprepade rapporter om omfattande bedrägeri med bl a ersättning för vård av barn. Men det är kanske en oärligare kategori av människor som är aktuell i den försäkringen... Flertalet kommentatorer tycks anse att människor har rätt till sjukersättning på grundval av alla möjliga svårigheter och motgångar i livet, och att det inte är så noga om det är ett medicinskt spörsmål eller inte. Man kan ju reflektera över motsvarande tänkesätt vid t ex inkomstdeklaration. "Jag blir ledsen och stressad av att behöva betala så mycket skatt"! "Ja, självklart beviljas du avdrag för skattestress"! Det är också märkligt med tron på bortkoppling från arbetslivet som en i alla lägen lämplig åtgärd när man mår dåligt, fysiskt eller psykiskt. Det finns ju mycket omfattande forskning och dokumentation kring sjukskrivningens många gånger förödande konsekvenser för individen. F.ö. är det inte så enormt svårt att på ett vettigt sätt utforma ett sjukintyg, om man har tänkt igenom motiveringen och nyttan med en sjukskrivning. Men, det dunkelt tänkta är det dunkelt sagda, som talesättet lyder...
Ta en titt på Statistiken.
6 år sedan
På FK:s webbsidor www.försäkringskassan.se kan man söka på 'statistik' och får fram en mängd siffror t ex att antalet beviljade längre sjukersättningar minskade från år 2004 då antalet var 68720 till 2016 då det sjunkit till 8868. Det må vara en flummig gissning att sänka antalet beviljade med 87% innebär en minskning av rättssäkerheten och att det inte är till den ansökandes fördel. Rek alla som har funderingar kring vår sjukersättning, att själv gå där för att kolla statistik.
Kompletteringsträsket
6 år sedan
Åsikter finns det gott om. Fakta är att Försäkringsläkarna analyserade tiden som gick åt för att skriva läkarintyg och där var antalet läkartimmar motsvarande 1 miljard kronor/år och av dessa gick ca 200 miljoner åt till att formulera kompletteringar, som sedan inte ledde till någon förändring i beslut, enligt rapporten: https://www.slf.se/Pages/15576/Kompletteringstra%CC%88sket%20-%20rapport.pdf och därutöver är det tyvärr den heterogena handläggningen och tiden som intygen kräver ser annorlunda ut i den kliniska vardagen idag. Försäkringsmedicinskt gäller internationellt ICF-kriterier för att bedöma arbetsförmåga kliniskt. Där det brister är information i fält 4 och 5 där professionen formulerar sig kliniskt och handläggarna gör administrativa, byråkratiska bedömningar av texten och missförstånd uppstår, oklarheter uppstår. I Tyskland är det en läkare som behandlar patientens sjukdom, en annan läkare som bedömer arbetsförmågan - träffar patient, gör klinisk bedöming - och där har man ingen handläggare på FK. Den relevanta frågan är till vilken kostnad administreras de sjukintyg som beviljas i relation till om man från staten delegerar detta ansvar till professionen, som då får skaffa sig vederbörlig utbildning och då torde allt fungera alldeles utmärkt, vilket inte är fallet idag. Vi kliniker har helt enkelt inte den tid som krävs för att skriva ett bra intyg i klinisk vardag ffa pga politiskt uppsatta mål om tillgänglighet i primärvård och logistikmässiga aspekter kring sjukintygen samt det faktum att skattetrycket i Sverige idag är så högt att inkomstbortfallet för många ffa låginkomsttagare är relativt lågt vid sjukskrivning så själva incitamentet att arbeta blir kraftigt underminerat. För de med lite högre lön är inkomstbortfallet mer kännbart, det vore intressant att se korrelationen mellan inkomst och sjukfrånvaro i olika kön/åldersgrupper/diagnoser. Det är inte sällan socialmedicinska konflikter på arbetsplatser eller i relationer eller olika intressen/behov som kolliderar hos den enskilde när frågan om "jag behöver ett sjukintyg" aktualiseras. Det som ska göras är en medicinsk bedömning av arbetsförmågan där sjukskrivning är en av flera olika behandlingar i arsenalen av de symptom som föreligger. Det räcker inte att vara snäll, man måste vara professionell på sakliga grunder med patientens bästa i fokus, det betyder inte alltid att patienten får som dom vill, men att man kan samarbeta tillsammans för att röra sig framåt. Att byta jobb, gå ner i tjänstgöringsgrad, att inventera hur man använder sin tid i vardagen är rationella aspekter att beröra inför alla sjukintyg som inte har med infektioner att göra lite generaliserat.
Från startsidan
