Jag finner det anmärkningsvärt att Fredrik Tamsen i två artiklar i Läkartidningen [1, 2], där han kritiserar nuvarande metod för åldersbestämning, inte föreslår ett alternativ till metoden MR-knä som Socialstyrelsen anbefallt Rättsmedicinverket (RMV) att använda. Vilken metod förespråkar Fredrik Tamsen? Är det en kombination av tandundersökning plus röntgen hand/handled kompletterat med nyckelbenets mediala epifys vid behov? Inte heller någon av dem som i läsarkommentarer till artiklarna gett sitt stöd till kritiken (bland annat flera medarbetare vid RMV) föreslår en lösning.

Forskare i Nigeria har fört fram tanken att åldersbestämning inom fotbollen skulle kunna utnyttjas för att förbättra födelseregistrering [3]. Enligt forskarna är åldersbedrägeri utbrett i Nigeria. Den internationella fotbollsfederationen (FIFA) införde åldersbestämning 2009 för att få bukt med åldersfusk och har i dagarna tillkännagivit att man kommer att använda MR för åldersbestämning av alla spelare i en turnering där pojkarna ska vara under 17 år. Enligt FIFA kan deras metod med säkerhet särskilja dessa från dem som är äldre.

Kanske kan RMV använda FIFA:s metod som screening hos dem som uppgivit sig vara yngre än 17? Ottow et al visar i en stor studie att MR-knä kan identifiera 14:e och 16:e året i livet korrekt [4]. När flyktingströmmen till Sverige var som störst utgjorde afghanska 17-åringar mindre än en fjärdedel av antalet 16-åringar och bara 3 procent av 19-åringar. Därtill utgjorde 14–16-åringar 82 procent och 18­–19-åringar 7 procent. 

Att bli utesluten från en fotbollsturnering genom åldersbestämning kan ses som trivialt jämfört med att skickas hem till ett land man flytt ifrån, men det kan i sammanhanget vara värt att begrunda pengarna i fotbollen. Exempelvis anses Didier Drogba (fotbollspelaren från Elfenbenskusten mest känd för ha vunnit Champions League åt Chelsea säsongen 2011/2012 genom att sätta den avgörande straffen i finalen) vara värd 90 miljoner dollar.

Att MR-knä inte tycks fungera så bra vid åldersgränsen 18 år [5] som Socialstyrelsen förväntat sig är inte förvånande för den som följt debatten. Myndighetens utredning har kritiserats kraftigt bland annat i Läkartidningen [5, 6]. Redan tillsättandet av en barnläkarexpert på fetma (politiskt aktiv i MP) att leda utredningen höjde mångas ögonbryn. Det vägde nog tungt att MR-knä sett lovande ut vid två centrum i olika länder, trots att mer erfarenhet av metoden behövdes. 

Valet av MR-knä är också anmärkningsvärt eftersom tekniken är dyr och därmed bara finns på några få orter i Sverige, samt att bedömare måste läras upp. Socialstyrelsens bristfälliga utredning har därmed försämrat rättssäkerheten för dem vars ålder ligger kring gränsen 18 år.

Till syvende och sist har riksdagen beslutat att åldersbestämning ska genomföras i Sverige, precis som i våra nordiska grannländer. Diskussionen gäller därför inte om, utan hur ålder ska bestämmas [7-9]. Ur etisk synvinkel måste metoderna snarare fria än fälla. Därför behövs en objektiv analys av hur detta ska genomföras i praktiken. Om något konstruktivt ska komma ur debatten är det dags att föreslå fungerande alternativ och staka ut framtiden.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.