Sveriges yngre anestesiologer (delförening i Svensk förening för anestesi och intensivvård) har i en enkät riktad till 48 studierektorer (39 svarade) undersökt eventuella svårigheter på arbetsplatsen för gravida ST-läkare inom anestesi och intensivvård. Utöver detta har Arbetsmiljöverket och Sylf (Sveriges yngre läkares förening) rådfrågats.

Av svaren framgår att vissa utbildningsmoment kan innebära stor belastning och risk vid graviditet. Även om enskilda risker skiljer sig åt mellan olika specialiteter tror vi att resultaten även kan spegla förhållanden inom andra, framför allt opererande och jourtunga specialiteter.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2007:5) om gravida och ammande arbetstagare läggs ansvar på arbetsgivaren att göra en generell riskbedömning som del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Även en individanpassad riskbedömning ska göras, där fysisk och psykisk hälsa ska ingå. Den individuella bedömningen vägs samman med den generella, och vid behov ska arbetsuppgifter anpassas [1].

Endast tre av studierektorerna redovisade en sådan riskbedömning. Enstaka studierektorer uppgav att det är upp till arbetstagaren själv att uppge sina begränsningar och ha koll på risker, vilket inte överensstämmer med föreskrifterna.

Jourtjänstgöring är ett viktigt utbildningsmoment men också en potentiell risk vid graviditet, då arbetsbelastningen inte kan planeras i förväg [2]. Enligt en överenskommelse mellan Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och landsting kan läkare på egen begäran befrias från jourtjänstgöring under graviditetens sista 60 dagar [3]. Sylfs tolkning (med stöd av Arbetsmiljöverket) är dock att man ska kunna befrias från det mesta av jourverksamheten [4]. 

Majoriteten av arbetsplatserna försöker tillmötesgå önskemål om jourfrihet och anpassa vilken tid på dygnet arbetet förläggs. Randande ST-läkare har mött bristande förståelse när de bett att få avstå genomlysning, tunga arbetsmoment och långa arbetsdagar. ST-läkare har i några fall själva fått hitta ersättare till sina jourer vid graviditet. Arbetsmiljöverket understryker även att det i AFS 2007:5 finns krav på att det ska finnas tillgång till viloutrymme för gravida arbetstagare.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om anestesigaser (AFS 2007:5) nämns en ökad risk för missfall hos kvinnor som exponerats i yrket, men också att rapporteringen minskat sedan 1980-talet efter strängare skyddsåtgärder [5]. Dagens anestesimetoder innebär mindre exponering, och därför gäller de generella riktvärdena även för gravida. Risken för att exponeras för anestesigas ska dock finnas med i arbetsgivarens riskbedömning och hänsyn tas till narkosmetod och ventilation.

I svaren från studierektorerna framgår att de flesta inte anpassar arbetsuppgifterna, men att de försöker undvika att gravida sköter masknarkos. Många studierektorer efterlyser tydliga riktlinjer då det råder osäkerhet om vad som anses vara riskfyllt.

Tolkningen av arbetsmiljölagen och kollektivavtalet skiljer sig åt mellan olika arbetsplatser vad gäller jourtjänstgöring samt upplägg på randningar, där det finns konflikter mellan utbildningsmoment och hälsorisker. Många arbetsplatser uppvisar både bristande generell och individanpassad riskbedömning av arbetsmiljön.

Gravida ST-läkare ska ha samma möjlighet till en bra utbildning som sina kollegor och inte behöva känna att yrkesvalet utsätter dem själva eller fostret för risker. Tidig riskbedömning och individuellt anpassad arbetsmiljö kan förbättra kvinnans och fostrets mående samt kvaliteten på specialistutbildningen och arbetsgivarnas schemaläggning. 

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.