Socialstyrelsen har i sina nya riktlinjer för behandling av ångest och depression rekommenderat en behandlingsmetod, psykopedagogisk behandling. Metoden är en systematisering i manualform av gängse standardbehandling inom barnpsykiatrin och utformades i England, där den kallas BPI (brief psychosocial intervention). BPI är en standardbehandling med olika komponenter inom det biologiska, psykologiska och sociala fältet. I Sverige har den översatts och presenterats som psykopedagogisk behandling och lanseras nu i form av det så kallade Deplyftet.  

GRADE (Grading of recommendation, assessment, development and evaluation) är ett internationellt system för kontinuerligt utvecklingsarbete för att bedöma evidensprofil för nya teknologier i sjukvården. BPI har använts i två engelska studier, bägge randomiserade, vilket i GRADE innebär starkt vetenskapligt underlag.

I en behandlingsstudie med deprimerade ungdomar blev 20 procent hjälpta av BPI [1]. Detta är en låg siffra, eftersom placeboeffekten brukar vara kring 40 procent eller mer vid depressionsstudier och det finns en grupp patienter där normalförloppet är tillfrisknande inom studietiden.

I en annan studie jämfördes BPI med kognitiv beteendeterapi och psykoanalytisk korttidsterapi hos deprimerade ungdomar inom brittisk barnpsykiatrisk öppen vård. Deltagandet i de planerade behandlingarna var lågt. Medianen för antalet behandlingar var sex av planerade 12 i BPI, nio av planerade 20 i KBT och 11 av planerade 28 för den psykoanalytiska korttidsterapin. Uppföljning efter ett år visade likartade resultat för de tre behandlingarna, men slutresultatet motsvarade i genomsnitt fortfarande närmast måttlig depression [2].

Det föreligger alltså vetenskapligt underlag i form av två studier med negativt resultat.

Socialstyrelsen ger nu psykopedagogisk behandling en stark rekommendation för vård av både ångest och depression hos barn och unga i sina riktlinjer. Graderingen är »bör erbjudas« med siffran 2 enligt ett system där 1 är den starkaste rekommendationen och 10 den svagaste. Socialstyrelsen anmodar även enligt sitt system med målnivåer att minst 80 procent av primärvård och specialistvård ska erbjuda psykopedagogisk behandling.

I brist på studier som kan motivera en sådan satsning ställde Socialstyrelsen en konsensusfråga till ett antal experter. Här saknas transparens. Namnen på deltagarna samt jävsdeklarationer för dessa saknas såvitt jag kan se. Konsensusgruppen fick frågan om psykopedagogisk behandling ger remission. Denna fråga är svår att besvara eftersom det föreligger en hög procent av placeboeffekt/spontant tillfriskande hos ungdomar med lätt till måttlig depression. Konsensus uppnåddes inte.

Konsensusfrågor (expert opinion) utgör ingen evidens i GRADE [3]. Socialstyrelsens rekommendationen om psykopedagogisk behandling saknar evidensstöd enligt GRADE.

Läs repliken:

Psykopedagogisk behandling – en tidsbegränsad insats

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.