Livsstilsfaktorer som rökning, kost, fysisk aktivitet och alkohol har en självklar plats i samtalet mellan läkare och patient. Det är nu dags att ge miljöfaktorer plats i samtalet. Dålig luft utomhus beräknas orsaka ett av tio dödsfall globalt [1] och 5 000 dödsfall per år i Sverige [2]. Buller ökar risken för hjärt–kärlsjukdom [3], medan närhet till grönområden kan ha positiv inverkan på vår hälsa [4, 5].

Skadliga ämnen i miljön ses ofta som ett samhällsproblem som ska åtgärdas på befolkningsnivå. Vi har dock som forskare märkt att många individer/patienter känner oro över hur miljön påverkar deras hälsa och funderar på hur de kan skydda sig och sin familj.

Föräldrar vänder sig till vården för vägledning om hur de ska värdera nyhetsrapporter om miljörisker. Studier visar att läkare ofta anser att de saknar kunskap om miljöexponeringar [6, 7]. I en studie från mödravården uppgav personalen att man helst undviker sådana samtal [8]. Bristen på kunskap i vården gör att människor söker svar på egen hand, vilket enligt en studie bland gravida fungerar olika väl beroende på socioekonomisk tillhörighet [9].

Det är relevant att jämföra frågor om miljörisker med vanligt förekommande hälsoråd i vården. Patienter med KOL och astma uppmanas att sluta röka, men hur påverkas de av att bo eller vistas i områden med dålig luft [10, 11]? Gravida får råd att inte röka eller dricka alkohol, men hur påverkas fostret och kvinnan av höga halter av luftföroreningar [12-14]? Ökar återfallsrisken för stroke och hjärtinfarkt om patienten bor i en bullrig miljö [3]? Ska människor med psykisk ohälsa uppmanas bosätta sig nära grönområden [15]? Bör barnfamiljer som bor i innerstadsmiljö uppmuntras att flytta eller åtminstone skaffa en luftrenare [16]?

Miljömedicinska överväganden är högst relevanta när modifierbara riskfaktorer diskuteras, särskilt för känsliga grupper som barn, gravida och individer med kronisk sjukdom, men det finns fortfarande stora luckor mellan vetenskaplig evidens och kunskapsnivån hos allmänheten och inom sjukvården [17]. Läkare och annan sjukvårdspersonal har högt förtroende hos befolkningen, och eftersom många själva söker information på internet är det extra viktigt att sjukvårdspersonal kan diskutera miljöfaktorer på ett balanserat och informerat sätt.

Alla har rätt till en ren miljö, och då det finns stark evidens för att människors egna val kan göra stor skillnad bör patienter kunna få relevanta råd i vården. Läkare bör därför erbjudas fortbildning i miljömedicin. Det är viktigt att man åtminstone vid hälsocentraler, inklusive barnavårds- och mödrahälsovårdscentraler, har minst en medarbetare med kompetens att svara på frågor och utbilda inom område. Det är även viktigt att öka medvetenheten hos olika ledningsfunktioner inom vården, exempelvis utbildnings-, innovations- och folkhälsoansvariga beslutsfattare.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.