Tobaksrökningens ohälsoeffekter är välkända. Nu kommer även rapporter om negativa miljöeffekter: bland annat motsvarar utsläppen från den globala tobakskonsumtionen mätt i koldioxidekvivalenter tre miljoner transatlantiska flygningar. Detta framkom vid en internationell konferens [1, 2].
Ett viktigt skäl att delta i internationella konferenser är att få uppleva den bekräftande känslan av att vara en del i en stor rörelse med ett gemensamt mål, i detta fall att minska konsekvenserna av tobaksindustrin. Av särskilt intresse är WHO:s rapport om tobakens miljökonsekvenser [2].
I debatten har tidigare beskrivits skogsskövling, tobaksarbetarnas fattigdom och exponering för en rad giftiga produkter och förekomst av barnarbete. I WHO-rapporten beskrivs nu systematiskt miljökonsekvenser av tobaksodling, beredning och torkning av tobaksbladen, tillverkning av cigaretter i 560 industrianläggningar världen över, restprodukter och påverkan på luft och vatten från dessa anläggningar. Exempelvis har BAT (British American Tobacco) flyttat sin produktion från Uganda, som ställde högre miljökrav, till Kenya. Även miljöeffekter av transporter och avfall (fimpar och filter) samt rökningens klimatpåverkan beskrivs.
Globalt konsumeras 6 250 000 000 000 cigaretter per år, och bara fimparna från dessa ger upphov till 340–680 miljoner kg avfall. Fimparna är kompakta cellulosa-acetatfilter som innehåller alla de 7 000 ämnen som finns i tobaksröken och bryts endast långsamt ned i naturen i form av sönderfall i partiklar.
WHO beskriver en rad förändringsförslag som kan kopplas till internationella handels-, miljö- och folkhälsoavtal som Rio+20, Sustainable Development Goals och WHO FCTC (Framework Convention on Tobacco Control). Bland annat påpekas det oacceptabla i att tobaksindustrin inte rapporterar och betalar för sin miljöpåverkan enligt principen om »extended producer responsibility«.
För svenskt vidkommande bör WHO-rapporten leda till att de dokumenterade ohälsoeffekterna av tobaksrökning, med sju miljoner döda årligen globalt, och 12 000 döda i Sverige, kompletteras med kunskap om de omfattande och negativa miljöeffekterna och de samhällskostnader det innebär.
Renhållningsbolagen i svenska tätorter kan konstatera att cigarettfimpen är det vanligaste skräpet, att de efter lång tid sönderfaller till små partiklar samt att de är svåra att plocka bort med sedvanliga metoder. Giftiga och cancerogena ämnen sprids till mark och vatten.
Tobaksindustrin bör åläggas att göra gemensam sak med förpackningsindustrin och betala för hantering och omhändertagande av sitt skräp, vilket bör klassas som miljöfarligt.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Författaren är aktiv i Läkare mot tobak och den oberoende tankesmedjan Tobaksfakta.
Referenser
- 17th World conference on tobacco or health – uniting the world for a tobacco free generation. Kapstaden, 7–9 mar 2018.
- Tobacco and its environmental impact: an overview. Geneva: World Health Organization; 2017.
Tobaksbolag ska naturligtvis, på samma sätt som andra industrier, aktivt arbeta för att minska sin miljöbelastning i odling, produktion och transport. Den klart viktigaste åtgärden för att förbättra miljö och hälsa är dock att bidra till att cigaretten så snart som möjligt fasas ut. Bäst för både hälsa och miljö vore om alla de cirka en miljard män och kvinnor som röker i världen slutade omedelbart. Det är dock inte realistiskt.
För att minska hälsoeffekterna av rökning har amerikanska FDA (Food and Drug Administration) föreslagit innovation som en väg för att förmå vuxna rökare som inte vill eller klarar att sluta med nikotin att skifta till produkter med mindre risk än cigaretter [1].
När nikotin levereras utan förbränning finns förutsättningar för folkhälsovinster eftersom majoriteten av de cirka 100 skadliga substanserna i röken bildas när tobaken brinner. E-cigaretter och så kallade heat not burn-produkter, som värmer tobak till maximalt cirka 300 grader, är exempel på produkter där nikotin levereras utan förbränning. Mängden skadliga substanser i den ånga som genereras är i genomsnitt cirka 90–95 procent av det som finns i cigarettrök. Produkterna är inte ofarliga, men sannolikt mindre skadliga än cigaretter när rökarna skiftar till dem helt [2].
När nikotin levereras utan förbränning är det även bättre för miljön. I den brinnande cigaretten förbrukas en stor del av tobaken för att generera värme och sekundärrök. När ingen förbränning sker går det åt mindre tobak och genereras mindre koldioxid. För likvärdig nikotinleverering krävs 550–750 mg tobak i en cigarett medan en heat not burn-produkt (THS2.2) endast innehåller 320 mg tobak. Mängden koldioxid som genereras från heat not burn-produkten är mindre än 10 procent av det som kommer från den brinnande cigaretten (6,05 mg ± 0,55 vs 86,2 mg ± 2,9) [3].
Produkter som inte brinner genererar inte aska och det finns inget behov av att släcka dem genom att slänga dem på marken och trampa på dem. Detta ger bättre förutsättningar för att minska nedskräpningen på grund av fimpar.
Genom innovation och utveckling kan tobaksindustrin, på samma sätt som bilindustrin, vara med och lösa miljöproblem som uppstår på grund av produktion och användning av företagens produkter och samtidigt bidra till en rökfri värld.
Referenser
1. Gottlieb S, Zeller M. A Nicotine-Focused Framework for Public Health. N Engl J Med. 2017;377(12):1111-4.
2. McNeill A, Brose LS, Calder R, et al. Evidence review of e-cigarettes and heated tobacco products 2018. A report commissioned by Public Health England. London: Public Health England; 2018.
3. Cozzani et al. Poster presented at 21st International Symposium on Analytical and Applied Pyrolysis, Nancy, France, May 2016.
Om tobaksindustrin på ett verkligt sätt vill medverka i att förbättra hälsa och miljö i världen och minska de stora skillnaderna i hälsa mellan olika grupper är andra vägar viktigare gå.
När länder vill skydda sina medborgare genom att skapa gift- och rökfria arbetsplatser och miljöer, obligatoriska varningar på cigarettpaketen, åldersgränser och genomföra skattehöjningar rycker tobaksindustrin ut med sina oändliga resurser och hotar med ekonomiska eller juridiska konsekvenser. Agerandet från tobaksindustrins sida är konsekvent och väl dokumenterat, inkluderande infiltration av WHO i avsikt att minska värdet av dess Tobakskonvention (FCTC). Tobaksindustrins skyr inga gränser för att slippa minska sina bolagsvinster.
Så länge tobaksindustrin konsekvent och kraftfullt motarbetar världssamfundets samlade strävanden att minska tobaksbruket kan tobaksindustrins förslag om tekniska lösningar inte tillmätas någon trovärdighet.
Per Haglind
Docent
Läkare mot Tobak
