Anders Grubb hänvisar till att det skrivits cirka 4 000 artiklar om cystatin C »och dess roll i njurdiagnostiken« i sin replik på min debattartikel i Läkartidningen (se länkar i slutet av artikeln, red anm). Redan för 12 år sedan framfördes dock det kritiska resonemanget att merkostnaden för cystatin C inte är befogad [1]. »A week is a long time in politics«, påpekade framlidne brittiske premiärministern Harold Wilson; 12 år betyder 840 miljoner förlorade kronor för den svenska sjukvården.
Man kan översätta 70 miljoner kronor per år till lönekostnaderna för drygt 160 biomedicinska analytiker eller cirka 50 överläkare. Intet att fnysa åt när sjukvårdens ekonomiska resurser är begränsade och så kommer att förbli under överskådlig tid.
Det säger sig självt att en svala inte gör en sommar, men samtidigt är verkligheten sådan att cystatin C haft ringa genomslag och i praktiken inte används utanför Norden, eller redan utanför Sverige. Detta kan givetvis bero enbart på merkostnaden, men man förmodar att det måste vara av betydelse om 4 000 positiva artiklar inte påverkat sjukvården nämnvärt runt om i världen.
Inom sjukvården runt om i världen anses det generellt att cystatin C-eGFR kan ha fördelar jämfört med kreatinin-eGFR hos vissa patientgrupper med avvikande muskelmassa (till exempel individer som är förlamade, mycket överviktiga, äldre eller undernärda). I stället tenderar cystatin C-förespråkarna att bre på för tjockt.
Som jag skrev i mitt tidigare inlägg betyder kritiken av cystatin C inte att vi negligerar all den forskning som utförts på området, inte minst den som utförts av Anders Grubb och medarbetare vilken han sammanfattat i sin replik.
Det är vårt ansvar att effektivisera och optimera användandet av resurserna. Inom laboratoriemedicin innebär det att utrangera gammal metodik eller sådan där den kliniska fördelen endast är marginell jämfört med mer kostnadseffektiva metoder. Det finns fler test inom vårt område som kraftigt borde beskäras, till exempel LD (laktatdehydrogenas).
Läs tidigare inlägg:
Debatt Här finns möjligheten att spara 70 miljoner kronor per år
Referenser
- Stahl M, Brandslund I. S-Cystatin: a better marker for glomerular filtration rate than S-kreatinin but is the difference clinically important and worth the money? Klinisk Biokemi i Norden. 2006;18(1):20-6.
Det är inte förvånande, att det utförs miljontals analyser av cystatin C utanför Sverige och det lär inte bli färre, när kunskapen om den höga mortaliteten vid krympt-por-syndromet breder ut sig.
