Från höstterminen 2018 finns kompletteringsutbildning för läkare med examen från land utanför EU/EES och Schweiz (KUL) vid fem lärosäten. KUL kompletterar kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som saknas jämfört med kraven för svensk läkarexamen och leder efter beslut av Socialstyrelsen till behörighet att göra AT.
KUL startade höstterminen 2009 (50 studenter fördelade på Göteborgs och Linköpings universitet samt Karolinska institutet). Vårterminen 2018 startade KUL på Lunds universitet. Utbildningarna omfattar ett års heltidsstudier och innehåller både teori och klinisk praktik. Totalt har 459 läkare antagits till KUL 2009–2017. Umeå universitet startar en tvåårig KUL på distans hösten 2018 som kommer att innehålla en 30-poängskurs i medicinsk kommunikation på svenska och ett kortare vetenskapligt arbete.
Behörig att antas till KUL är den som har examen från en läkarutbildning i ett land utanför EU/EES och Schweiz och som har beslut från Socialstyrelsen om att utredas med kunskapsprov. Dessutom krävs godkänt betyg i Svenska 3.
Den kortaste vägen till svensk legitimation är Socialstyrelsens. Man gör då först ett teoretiskt delprov följt av ett praktiskt delprov. Därefter följer en praktisk tjänstgöring på 6 månader. Andelen godkända den vägen är för närvarande 35 procent på det teoretiska delprovet och 90 procent på det praktiska. Diskussioner om hur vi bäst ska kunna stödja dem som förbereder sig inför kunskapsprovet pågår.
KUL har en mycket viktig uppgift att fylla för de läkare som inte lyckats visa att de har de kunskaper och färdigheter som krävs i Socialstyrelsens kunskapsprov. Inför höstterminen 2019 görs nu urvalet till KUL om så att resultatet på det teoretiska delprovet blir ett urvalskriterium. Godkänt på kunskapsprovets teoretiska och praktiska delar leder rimligtvis vidare till praktisk tjänstgöring. Göteborg, Lund, Linköping och Karolinska kompletterar också resultatet på det teoretiska delprovet med intervjuer av de högst rankade. Utländska läkare som genomgått språkutbildning och introduktionsutbildning inför kunskapsprovet bör genomföra provet, och de som inte uppnår godkänt resultat kan söka KUL vid en medicinsk fakultet för att få systematisk kompletteringsutbildning.
Första juli 2020 träder med stor sannolikhet de nya nationella examensmålen för den 6-åriga läkarutbildningen i kraft samtidigt som bastjänstgöring blir en gemensam ingång till specialistutbildningen. Kunskapsprovet kommer att examinera mot dessa legitimationsgrundande mål och KUL utbildar då mot dem. Det blir tre tydliga vägar till läkarlegitimation för den som har examen från tredje land.
Genom att basera urvalet till KUL på kunskapsprovet får vi ett enhetligt system där alla läkare med utbildning utanför EU/EES gör det medicinska kunskapsprovet efter språkutbildning. Kunskapsprovet kan föregås av en kortare introduktion. Godkänt resultat på kunskapsprovet leder till 6 månaders praktisk tjänstgöring och legitimation. Läkare med icke godkänt resultat kan söka KUL för att komplettera tidigare kunskaper. Systemet innebär en gemensam start, men med olika vägar till legitimation baserat på individernas förutsättningar.
