Mycket väsen har förts om årets AT-rankning, och stora växlar dras på en subjektiv enkät. Det enklaste sättet att tolka resultaten är att svensk AT på det hela taget håller mycket hög kvalitet och uppfyller läkarnas förväntningar.

Enkäten genomfördes på 68 orter. Resultatet bedöms på en skala 1–6 där median blev 4,85 med ett spann på 5,8–3,18 och ett spridningsmått (IQR, interkvartilavstånd) på 5,5–4,0. Sämst av orterna blev Sollefteå, som ju har välkända problem som kan påverka AT-situationen. Trots detta hamnade man på över 50 procent av poängen. Näst sämst var Oskarshamn med 3,6 poäng (60 procent).

Två tredjedelar av orterna fick 4,63 poäng eller bättre (> 77 procent) och ort nummer 50, som året före hade varit 31:a, fick 4,5 poäng (75 procent). Det är svårt att utifrån dessa siffror beskylla svensk AT för att inte hålla måttet.

Man kan nu hoppas att de som har ansvar för AT lokalt gläds när de får veta att deras årskull klarat AT-skrivningarna, även om läkarna då kan arbeta på annan ort. En ort som får beröm men vars adepter blir kuggade i AT-skrivningarna kan knappast anses vara bättre än en ort vars läkare klarat målet, men som hamnat långt ned på rankninglistan.

Det anges i enkäten att 15 procent funderar på att byta yrke. Det skulle utan tvekan vara tråkigt om en av sju AT-läkare inte vill fortsätta i yrket. Sannolikt baseras funderingarna på att byta yrke på läkarnas erfarenhet av hur vården fungerar, såväl den patientnära som den stora rutinmässiga administrativa delen (med dåligt fungerande IT-system) – arbetsuppgifter som huvudsakligen en AT-läkare utför.

Inom läkarprofessionen finns en stor mängd olika karriärvägar och tjänster att välja mellan – allt från direkt patientnära arbete, forskning och undervisning till rent administrativa funktioner. Man kan arbeta inom offentlig sektor (landsting, socialstyrelsen, försvaret, läkemedelsverket med flera) eller privat verksamhet inom sjukvård, läkemedels- och teknikföretag och så vidare. De som tvivlar på sitt kall efter AT bör betänka alla dessa möjligheter.

AT kommer så småningom att ersättas av BT, men det är för tidigt att bedöma betydelsen av det för rekryteringen. Vad gäller rekrytering i allmänhet finns det alltid ett subjektivt moment. Eftersökta AT-orter kan välja och vraka bland sökande, medan de som har dåligt renommé har det svårare. Utifrån AT-rankningen verkar det dock orättvist att kalla > 50 procent för dåligt.

Sylf (Sveriges yngre läkares förening) ska ha en eloge för att de kämpar för nyutexaminerade och unga läkare trots en rejäl uppförsbacke där regeringen låter universiteten utbilda onödigt många läkare och Sveriges Kommuner och landsting utnyttjar sin position på »köparens marknad«.