Finns det någon sjukvårdsintresserad som anser att debatten om sjukvårdsfrågor varit tillräckligt djup och intensiv inför det stundande valet?

I undersökning efter undersökning har det framkommit att sjukvården är en av de allra viktigaste frågorna för landets medborgare. Ändå ges litet utrymme i medierna, och partierna själva blandar ihop vad de kan göra i riksdagen och vad man kan göra i landstingen.

Ett grundproblem är att styrningen av sjukvården sker på flera plan. Det är nog rätt få medborgare som vet vilka beslut som tas av riksdagen och vilka som tas av landstingen/regionerna. Sjukvården är komplex och lämpar sig sällan för enkla lösningar. Det är väl i sig relevant för flera stora ämnesområden, men just den oklara arbetsfördelningen mellan riksdag och landsting är extra problematisk.

Riksdagen ansvar för många stora och viktiga frågor, såsom utbildningskapacitet och överföring av pengar till sjukvården. Men för den praktiska sjukvården av patienterna är det företrädesvis besluten i landstingen som är viktigast.

Att väntetiderna till sjukvård har ökat, är det orsakat av respektive landsting eller av regeringen?

I dagens system med gemensam valdag till riksdag, landsting och kommuner försvinner landstingsfrågorna nästan helt i den allmänna debatten om integrering, hårdare tag och vem som ska regera med vem. Det gynnar inte diskussionen om hur man kan förbättra vården.

Vi anser att det är nödvändigt att skilja på valdagarna för att få till en något mer nyanserad och givande debatt mellan de olika partierna och ge medborgarna tillräcklig information.

Det politiska systemet i landstingen bygger på att man i val ska säga om den förda politiken varit bra eller dålig; att man kan rösta bort de partier som tagit icke önskade beslut. Den processen fallerar om medborgarna inte har en rimlig chans att få information hur olika partier har röstat. I dag är det endast en bråkdel av befolkningen som nås av relevanta data inför sina ställningstaganden i valet.

När demokratin attackeras från flera håll är det extra viktigt att medborgarna känner att de kan påverka politiken och att det inte bara är en elit som styr. Att rösta vart fjärde år är då knappast tillräckligt. Om man i stället förskjuter landstings-, region- och kommunalvalen med två år får man möjlighet att göra sin röst hörd i olika frågor vartannat år.

Möjligheten att på ett mer adekvat sätt kunna separera de nationella övergripande sjukvårdsfrågorna från de regionala talar starkt för separata valdagar för riksdag och landsting/regioner/kommuner.

Förslaget har framförts ett flertal gånger, men inget händer. De politiska partierna blockerar frågan (senast i konstitutionsutskottet 2015) – knappast av demokratiska hänsyn utan för att de vet att de får många gratisröster i de lokala valen, då de flesta väljer att rösta på samma parti i de olika valen. Partitaktiska argument duger dock inte för att förhindra en viktig demokratiseringsprocess.

Vi föreslår att Läkarförbundet tillsammans med andra fackförbund som representerar anställda i vården driver förslaget om skilda valdagar. Oavsett vilka lösningar man vill se på sjukvårdens olika problem och utmaningar är det av värde med ökad öppen debatt. Det tror vi att alla parter inom vården skulle tjäna på. Varför inte med kraft försöka driva denna fråga?