De riktade statsbidragen för att stimulera arbetet med sjukfrånvaron lider mot sitt slut. Vid årsskiftet upphör sjukskrivningsmiljarden samtidigt som sjuktalen återigen stiger och förtroendet för sjukförsäkringen minskar.

I sin analys av hur regeringens mål om ett sjukpenningtal på 9,0 dagar påverkar handläggningen (skriven utan läkarmedverkan) [1] uppmanar generaldirektören för Inspektionen för socialförsäkringen regeringen och generaldirektören för Försäkringskassan att tänka sig för när de uttalar sig offentligt, då det har direkt inverkan på handläggarna på Försäkringskassan.

Själv är jag distriktsläkare och disputerade i februari med avhandlingen »The physician and the sickness certification« [2] och har med stort intresse följt utvecklingen på området. Jag har varit involverad i många komplexa sjukskrivningsfall.

Återkommande missas sjukdomen. På Försäkringskassan finns ett fåtal läkare, och de ligger inte i linjeorganisationen. Chefer helt utan medicinsk kompetens styr verksamheten, och samtidigt som vården generellt ställs om till att bli mer evidensbaserad har Försäkringskassan lämnat den europeiska organisationen EUMASS (European Union of Medicine in Assurance and Social Security), där mycket av de vetenskapliga framstegen inom området presenteras.

Tidigare har sjuktalen sänkts genom att individer fått permanent sjukersättning. Denna dörr har Försäkringskassan i princip stängt. Förra året fanns ekonomiskt utrymme att ge 17 000 individer sjukersättning – bara 7 000 fick det. Trots att lagen inte ändrats påstår man att det inte går att ge individer sjukersättning utan en lagändring. Om Försäkringskassan styrs utifrån enstaka ordalydelser i läkarintyg som tolkas av icke medicinskt utbildad personal blir det fel.

Det går att få ett stabilt sjukpenningtal på 9,0, men då måste alla aktörer göra sin del av jobbet. Vården måste ställa rätt diagnos och se till att individen får en effektiv behandling och rehabilitering. Arbetsgivarna har långtgående lagstadgade skyldigheter att rehabilitera tillbaks den sjukskrivne och även att förhindra sjukdom. Arbetsförmedlingen ska ha resurser och kompetens för att hjälpa individer tillbaks till egen försörjning. Försäkringskassan ska samordna de olika aktörerna och se till att de fullgör sina skyldigheter.

Sjukskrivningsmiljarden innebar många bra satsningar som går att återanvända:

  • Rehabkoordinatorer. Dessa tar kontakt med patienten, arbetsgivaren, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och hjälper individen i sin rehabiliteringsprocess.
  • Ledningssystem. Vården fick en ansenlig summa för att ta fram ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i sjukskrivningsmiljarden. Dessa ska efterlevas och följas upp. Kräv annars återbetalning av de tidigare utbetalda pengarna.
  • Uppföljning. Alla vårdenheter i Sverige kan följa sin sjukskrivningsstatistik och hur många frågor Försäkringskassan skickat om komplettering av läkarintyg. Jag föreslår att det tillsätts en central enhet under Socialstyrelsen som fortlöpande följer denna statistik samt att de enheter som misstänks ha problem i sin sjukskrivningsprocess får tillsyn av Socialstyrelsen.
  • Tillse att Försäkringskassan har tillräcklig medicinsk kompetens i sin organisation för att kunna fullfölja sitt uppdrag.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.