Mikael Hoffmann tar i en debattartikel i Läkartidningen (se länk i slutet av artikeln, red anm) upp flera viktiga aspekter på nätläkarbolagens massiva marknadsföring. Han efterfrågar också synpunkter från Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) och Distriktsläkarföreningen (DLF) angående hur de nya marknadsföringsreglerna ska tolkas.
SFAM och DLF anser att Läkarförbundets regler för marknadsföring är värdefulla, välformulerade och viktiga. En annan fråga är vilka mekanismer som finns för att få till att reglerna följs. Beträffande kärnfrågan i Mikael Hoffmanns artikel – vilka krav som kan ställas för att begreppet vårdcentral ska få användas i marknadsföring – vill vi se på detta ur allmänhetens/patienternas perspektiv.
Vad förväntar jag mig som bosatt i Sverige att en vårdcentral ska vara? De flesta skulle troligen svara ett ställe dit jag kan vända mig när jag har behov av hjälp med hälsa eller sjukdom, om det inte handlar om allvarlig, akut sjukdom. Jag kan vända mig dit via telefonkontakt, nätet eller genom ett fysiskt besök. Jag vet att jag kan få hjälp av läkare eller sjuksköterska, kanske också av fysioterapeut eller psykolog om så behövs.
Personalen på vårdcentralen känner mig och min sjukdomshistoria, och arbetssättet leder till kontinuitet. Behövs provtagning ordnas den på plats, behövs undersökningar av särskilda organ kan en första bedömning också göras, oavsett om det handlar om ögon eller öron, huden eller hjärtat, munnen eller ändtarmen. Jag går dit med barnen på regelbundna kontroller under småbarnsåren, och jag kanske kallas dit för hälsoundersökning vid vissa åldrar. Är jag nyanländ i landet lär jag mig att hit, till denna byggnad, går jag med mina frågor kring hälsan.
Sedan vårdvalet infördes inom primärvården 2010 har i de flesta fall begreppet vårdcentral varit synonymt med en enhet som bedriver vård inom vårdvalet i det aktuella landstinget/regionen. Exakt vad som ska ingå varierar något mellan olika landsting, och i delar av landet använder man begreppet hälsocentral i stället för vårdcentral.
Trots denna variation finns det en stor samstämmighet mellan allmänhetens uppfattning om vad som är en vårdcentral och vad som förväntas ingå i en vårdcentral inom vårdvalet. Att då använda begreppet vårdcentral för en verksamhet som inte ingår i vårdvalet, och inte heller har ambitionen eller förutsättningarna för att göra det, känns grovt vilseledande. Det skapar förvirring och orealistiska förväntningar hos befolkningen.
Medicinsk rådgivning via telefon, mejl, chatt eller video är, eller ska vara, en naturlig del i en vårdcentrals verksamhet. Det innebär dock inte att denna typ av rådgivning är en vårdcentral. Ett äpple kan ingå i en fullvärdig kost, men att marknadsföra ett äpple som en fullvärdig kost innebär risk för både förvirring och besvikelse.
Läs debattinlägget:
