Under 2017 granskade Inspektionen för vård och omsorg (IVO) 64 somatiska akutmottagningar [1]. Syftet med tillsynen var att se om patienter fått ordinerade läkemedel, vård, behandling, tillsyn, mat och dryck, men man tittade även på allmän omvårdnad, det systematiska patientsäkerhetsarbetet, risker och åtgärder, väntetider och orsaker till dessa samt sjukhusens arbete med att förebygga och förhindra vårdskador.

Internationell forskning visar att lång väntan på akutmottagning bland annat innebär risk för ökad mortalitet, fördröjd tid till livräddande insats och fördröjd medicinsk behandling vid exempelvis pneumoni och hjärnhinneinflammation samt smärtlindring [2]. Vid IVO:s tillsyn sågs främst brister gällande läkemedelsbehandling, basal omvårdnad samt mat och dryck.

IVO:s tillsynsrapport ger oss verktyg att förbättra patientsäkerheten på akuten och argumentera för fler vårdplatser. Som specialistförening har SWESEM särskild kompetens och erfarenhet av akutsjukvård, och vi hade gärna deltagit i den dialog som IVO bjöd in ägare, beställare och utförare av vården till. IVO har under hösten 2018 även diskuterat tillståndet vid Stockholms akutmottagningar med beställare inom Stockholms läns landsting. Även där hade SWESEM gärna lämnat förslag på lösningar.

I rapporten [1] tar IVO upp frågan om huruvida det ökade omvårdnadsbehovet (som framför allt är en slutenvårdsuppgift) är lämpligt att applicera på akutmottagningar. IVO tar inte tydlig ställning, men riktar kritik mot de akutmottagningar som inte vidtagit tillräckliga åtgärder gällande omvårdnadsbehovet. SWESEM anser dock att det bästa är att patienten får komma till avdelning direkt efter beslut om inläggning.

Bland sjukhusens förslag på hur man kan minska väntetiderna på akuten vill vi lyfta fram

  • rekrytering av fler sjuksköterskor
  • öppnande av vårdplatser
  • direktinläggning via remiss från primärvården
  • ledningsläkare – akutläkare som direkt kan identifiera patienter som är i behov av inneliggande vård och föra dem vidare till ansvarig avdelningsläkare för inskrivning, öka flödet genom akuten genom att handleda underläkare samt identifiera när processer stannar upp
  • stärkt primärvård med ökad tillgänglighet där sjukhusen i större utsträckning bedriver avancerad vård. Om primärvården kan hantera sina patienter behövs inte ytterligare vårdnivåer, exempelvis närakuter.

Vi ser många bra förslag för en förbättrad patientsäkerhet i rapporten, speciellt åtgärder riktade till multisjuka äldre. Men akutmottagningen ska inte byggas om till vårdavdelning, utan i första hand vara anpassad för optimerade flöden och akut handläggning. Vid beslut om inläggning ska patientansvaret direkt tas över av mottagande slutenvårdsklinik, som bör ha beredskap för konsultation och inskrivning dygnet runt. Inskrivning och medicinordinationer ska göras av slutenvårdsklinikernas läkare, på samma sätt som hos patienter som remitterats från annan klinik eller primärvården. 

SWESEM ser fram emot resultatet av IVO:s pågående granskning av vårdplatsbristen. Det blir intressant att se vilka krav som kan ställas på sjukhusorganisationen och mottagande avdelningar för att förbättra inläggningsrutiner och minska vårdtiderna på akuten.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.