En färsk studie visar att allmänläkare friserar sjukintygen [1] för att maximera chansen att Försäkringskassan godkänner dem. Detta är ett naturligt symtom på ett gemensamt problem för läkarkåren, patienterna och Försäkringskassan som uppmärksammats, diskuterats och utretts länge.
Inspektionen för Socialförsäkringen har kritiserat regeringens styrning av Försäkringskassan [2]. Regeringen har satsat en miljard kronor per år sedan 2006 för att förbättra sjukskrivningsprocessen. Trots detta har sjuktalen inte minskat påtagligt. I utredningen »Samspel för hälsa« [3] diskuteras konflikten mellan läkarens roll som behandlare och samtidig kontrollant av samhällsekonomin. Men inget händer, och risken är att allmänläkare lämnar specialiteten på grund av sjukskrivningsuppdraget. Det visar en avhandling av Karin Starzmann [4].
Sjukskrivningen är en sjukvårdande åtgärd – inte enbart en fråga om patientens ekonomi och att tillfredsställa Försäkringskassans terminologi. Att sjukskriva en patient som har stora problem med ångest, sömnstörning, depressivitet eller smärttillstånd under en period måste rimligtvis ses som en behandlingsåtgärd, en nödvändighet för att underlätta återhämtning och läkning. Detta förutsätter givetvis att adekvat behandling satts in.
Sjukskrivningen ska också bedömas ur risksynpunkt. Är den skadlig för patienten ska vederbörande inte sjukskrivas. Därmed är det viktigt att läkarna inte lämnar över ansvaret för sjukskrivningen till andra yrkeskategorier. Varför skulle sjukgymnaster, arbetsterapeuter eller psykologer ha bättre förutsättningar att bedöma arbetsförmåga, vilket föreslagits från olika håll, än den läkare som har en samlad bild av patientens hälsosituation? Vad som däremot vore av värde, och som också föreslagits, är om längre och mer komplicerade sjukskrivningar kunde tas över av kvalificerade rehabiliteringsteam för att tillgodose rehabiliteringsbehovet.
En översyn av sjukskrivningsprocessen får aldrig handla enbart om att få rättssäkrare bedömningar. Sjukskrivningen är en viktig del i behandlingsprocessen, och läkarkårens primära intresse ska därför vara att företräda våra patienter, inte Försäkringskassan och dess ekonomi. Bättre behandling och rehabilitering i nära samarbete med Försäkringskassan och arbetsgivare är lösningen.
Det är inte läkarkåren som ska anpassa sig till pseudovetenskapliga försäkringsmedicinska krav på objektiva fynd vid sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa. Försäkringskassan måste respektera medicinska bedömningar av läkare som har den samlade bilden av patientens hälsotillstånd och arbetsförutsättningar. Och läkarna måste motivera sjukskrivningen bättre i intyget.
Referenser
- Shutzberg M. Unsanctioned techniques for having sickness certificates accepted: a qualitative exploration and description of the strategies used by Swedish general practitioners. Scand J Prim Health Care. 2019;37(1):10-7.
- Förändrad styrning av och i Försäkringskassan. En analys av hur regeringens mål om ett sjukpenningtal på 9,0 dagar påverkar handläggningen av sjukpenning. Stockholm: Inspektionen för socialförsäkringen; 2018. Rapport 2018:16.
- SOU 2018:80. Samspel för hälsa – Finansiell samordning mellan hälso-och sjukvård och försäkring. Betänkande av Utredningen om finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukföraäkring. Stockholm: Socialdepartementet; 2018.
- Starzmann K. The physician and the sickness certification [avhandling]. Göteborg: Göteborgs universitet; 2018.
Både patienter och kollegor har kommit fruktansvärt i kläm senaste årtiondet. Den tid som går åt att skriva komplicerade sjukintyg och besvara alla krav på förtydliganden som drabbar läkarkåren kunde använts till att träffa patienter. Så en del av bristen på läkarkapacitet har politikerna skapat. Samtidigt som allt fler kollegor kroknar, går in i väggen eller inte orkar mer än deltid.
Det är i den kontexten man skall se läkarnas "frisering" av sina sjukintyg. Det här handlar ju inte om att sjukskriva friska patienter utan att få Fk att tro på att min patient verkligen behöver vara sjukskriven för att kunna bli frisk. Här var vi på drygt tjugo år gått från en enkel mening på ett A5 papper till fyra sidor med krav på ibland orimliga uppgifter.
När systemet på detta sätt ifrågasätter både patienten och läkaren är det inte konstigt om läkarkåren anpassar sig till vad Fk vill höra för att acceptera en sjukskrivning. Hela problemet har ju sitt ursprung i rikspolitikernas önskan att minska Fk:s kostnader. Det har man inte lyckats med, däremot att skapa kris i sjukvården, med draghjälp av landstingspolitikerna.
Det är dags för politikerna att bestämma sig för hur Fk ersättningssystem skall fungera. Att pressa läkarna på mer och mer uppgifter ger bara en utsliten läkarkår. Vill man stävja fusk med sjukskrivningar får man hitta ett bättre system. För visst skall fusk stoppas, men nuvarande system fungerar inte. Tro på läkarna och ge dem arbetsro och tid till sina patienter så behöver ingen frisera något intyg.
Låt sedan landstingspolitikerna vakna och satsa ordentligt på smärtvård och psykiatri så kommer problemet att lösa sig om några år. Någon quick-fix finns inte! Och med all respekt för riksdagens ombudsmän så har riksdagen varit med och skapat dagens system. Nu är det dags för regering och riksdag att reagera och göra ett omtag.
