Svensk lungmedicin har lång erfarenhet av förebyggande behandling. Kunskapen om orsak och spridning var till exempel avgörande i kampen mot tuberkulosen för ett sekel sedan. 

I vår tid räknar Världshälsoorganisationen (WHO) med cirka 100 miljoner tobaksrelaterade dödsfall under 1900-talet, och prognosen för detta sekel pekar mot 1 000 miljoner dödsfall. Insikten om tobakens skadeverkningar ledde till att WHO 2003 antog det som till vardags kallas tobakskonventionen (Framework convention on tobacco control). Den sammanfattar de åtgärder som erfarenhetsmässigt har möjlighet att varaktigt minska rökningen. Sedan tillkomsten har konventionen ratificerats av 180 länder (av Sverige år 2005), men genomförandet av olika åtgärder har varit begränsat.

Fortfarande röker sju procent av den vuxna svenska befolkningen dagligen. Lika många röker då och då. Rökningen utgör även en betydande orsak till ojämlikheter i hälsa i samhället och orsakar minst 12 000 dödsfall årligen. Omkring 100 000 individer behöver vård på grund av tobaksrelaterade sjukdomar årligen, och sammanlagt beräknas den årliga samhällskostnaden till cirka 75 miljarder kronor.

Landets drygt trettio lungmedicinska enheter är hårt ansträngda av denna sjukdomsbörda. Grundinställningen är att ge bästa möjliga vård. Nya behandlingsmetoder kan ge en del patienter viss lättnad, men kostnaderna är enorma och riskerar att tränga undan vård för andra patientgrupper.  

Den medicinska vetenskapen har lovat långt mer än den hållit när det gäller möjligheterna att bota rökningsrelaterade sjukdomar, och situationen kommer att bestå så länge adekvata förebyggande åtgärder inte införs brett. Ofta krävs politisk handling, men svaga svenska regeringar och hälsopolitiskt splittrade riksdagar har inte förmått driva igenom nödvändiga beslut i tillräcklig omfattning.

Vi har uppmanat våra medlemmar i regionerna att vända sig till sina riksdagsledamöter med information och en vädjan om politisk handling över partigränserna. Vi behöver tydliggöra patienternas och sjukvårdspersonalens ohållbara situation och framhålla riksdagsledamöternas uppgift att fatta nödvändiga hälsopolitiska beslut för att förbättra förhållandena.

Våra appeller samordnas med WHO:s tobaksfria dag (World No Tobacco Day, 31 maj 2019), som i år har fokus på lunghälsa. En förbättrad lunghälsa hos befolkningen kan bara uppnås genom politisk kraftsamling i regering och riksdag för att (i första hand) nå målet Rökfritt Sverige 2025. Det krävs bland annat en effektivare skattepolitik, reella begränsningar i marknadsföringen av tobaksvaror, utökade rökfria miljöer (inklusive tobaksfri skoltid) och ett subventionerat avvänjningsstöd.

Flera andra specialiteter i sluten och öppen vård är precis som lungmedicinen hårt belastade av det dryga femtiotal sjukdomstillstånd som rökningen orsakar. Vårdkvaliteten ifrågasätts och arbetsmiljön försämras. Det finns goda skäl för fler specialistföreningar att kraftsamla för att övertyga regering och riksdag om vikten av att skydda befolkningen från sjukdomar som går att förebygga.