Förskrivningsrätt för sjuksköterskor av vissa läkemedel infördes 1994. De sjuksköterskor som uppfyller Socialstyrelsens särskilda krav (vidareutbildning till specialistsjuksköterska eller annan relevant vidareutbildning samt fullbordad kurs i farmakologi och sjukdomslära) får förskriva och ordinera läkemedel enligt en särskild läkemedelslista (HSLF-FS 2018:43).

På listan finns endast ett antibiotikum, fenoximetylpenicillin (penicillin V). På indikationen odlingsverifierad scharlakansfeber (febris scarlatina) och tonsillit hos en patient i ett hushåll där det redan finns ett konstaterat fall av scharlakansfeber får en sjuksköterska med förskrivningsrätt ordinera penicillin V.

Scharlakansfeber var förr en fruktad sjukdom med allvarliga komplikationer, exempelvis reumatisk feber och glomerulonefrit. Antalet fall med scharlakansfeber har minskat i Sverige. Det är därför sällsynt att sjuksköterskor använder sin förskrivningsrätt på ovanstående indikationer, men det finns ändå skäl att fortsättningsvis ha stor respekt för infektioner orsakade av grupp A-streptokocker (GAS).

Hundratusentals patienter med tonsillit och faryngotonsillit söker varje år kontakt med primärvården, och i ökad utsträckning med nätläkare, för bedömning av om infektionen orsakats av grupp A-streptokocker och därmed föranleder behandling med antibiotika [1]. Andra tillfällen när det är angeläget med bedömning och snar behandling är vid utbrott och epidemier av tonsillit på förskolor, skolor och institutioner.

Tillförlitlig klinisk diagnostik av GAS-orsakad tonsillit/faryngotonsillit görs med de så kallade Centor-kriterierna, kompletterade med snabbtest och eventuell svalgodling [2]. En Cochraneöversikt från 2016 som jämfört förskrivning av läkemedel av sjuksköterskor respektive läkare visar att resultaten var jämförbara [3]. Även i en Cochraneöversikt från 2018 som jämfört patientkonsultationer hos sjuksköterskor i primärvården med läkarkonsultationer ses jämförbara resultat [4].

Sjuksköterskor bör kunna ordinera och förskriva penicillin V på indikationen bakteriell tonsillit/faryngotonsillit under förutsättning att de har den av Socialstyrelsen föreskrivna behörigheten (HSLF-FS 2018:43). Detta skulle kunna resultera i effektivare sjukvård (tidsvinster) samt tillgodose precisionen och tillförlitligheten i diagnostiken [3, 4]. Den utökade förskrivningsrätten bör framför allt gälla distrikts-, skol- respektive barnsjuksköterskor.

Vi föreslår att frågan analyseras och diskuteras inom berörda professionsföreningar samt inom Vårdförbundet. Det vore också värdefullt om en studie snarast kan genomföras och utvärderas i ett landsting eller primärvårdsområde.

Vi är övertygade om att fördelarna är fler än eventuella nackdelar och rekommenderar därför Socialstyrelsen att överväga en utvidgning av sjuksköterskors förskrivningsrätt genom ett tillägg till nuvarande författning (HSLF-FS 2018:43).

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.