Det har nu gått 20 år sedan Lars Ståhle och jag publicerade vårt arbete »Hälsokontroller med mammografi minskar inte dödligheten i bröstcancer« i Läkartidningen [1]. Studien mottogs med skarpa fördömanden, en omyndigförklaring av oss som forskare, och kryddades med tillmälen om att vi hotade kvinnors liv genom att ifrågasätta mammografiscreening och därmed minska deltagandet.
Ny forskning och nya erfarenheter har med tiden gett stöd för våra resultat. Screening med mammografi bedöms numera som en ineffektiv metod där nackdelarna överväger fördelarna. Det framgår i en artikel från januari 2019 [2], där forskare från bland annat Harvard- och Stanforduniversiteten och Karolinska institutet skriver att det är dags att överge screening för tidig upptäckt av cancer.
Trots att nya data inte visat kliniskt relevanta resultat på dödligheten i bröstcancer av mammografiscreening fortsätter entusiasterna att argumentera för denna kostsamma och långt ifrån ofarliga metod [3-6]. Hittills har endast Schweiz stoppat sitt nationella program för mammografiscreening. I många länder ses befolkningsbaserad mammografiscreening som en viktig del av en kvalificerad sjukvård.
Många politiker, patientföreningar och forskningsfonder samt allmänheten är stora förespråkare, trots de negativa resultaten. Å andra sidan har många med stort inflytande stora fördelar av att programmen fortgår, till exempel forskare som investerat all sin tid och sina karriärer i mammografiscreening. Andra intressenter är sjukhuskliniker, apparat- och diagnostikindustrin, läkemedelsindustrin med flera [7]. Tragiskt är att de svenska studier (Östergötland och Kopparberg) som varit viktiga hörnstenarna i mammografiscreeningens utbredning efter ingående granskning visat sig vara opålitliga och att effekten avseende reduktionen av bröstcancerdödligheten överdrivits [3]. Studierna är helt enkelt behäftade med så många fel att resultaten inte är relevanta.
Sedan vår studie 1999 har »överdiagnostik« efter mammografi studerats, kvantifierats och accepterats [8-10]. Överdiagnostik definieras som upptäckt av ett tillstånd som inte skulle ha gett symtom eller död hos den undersökta under hennes livstid. Detta problem existerar inte hos en sjuk patient med symtom. Överdiagnostik efter mammografi beräknas till 30–50 procent i de nordiska länderna [11]. Internationellt är siffran drygt 20 procent [2].
Patienter som överdiagnostiseras får samma information och behandling som de med en sann cancerdiagnos. Beskedet att man är drabbad av en cancersjukdom kan ha stora negativa konsekvenser. Psykisk sjuklighet diagnostiseras hos cirka en tredjedel av patienterna, självmorden ökar liksom skadorna (även dödliga) i anslutning till att diagnosen ställs. Dessutom ses en association till ökat insjuknande i allvarliga hjärt–kärlsjukdomar [12-16].
Antalet kvinnor 40–70 år som diagnostiserades med bröstcancer åren 2000–2017 var enligt Socialstyrelsens cancerregister 89 084. Om man beräknar att två tredjedelar av diagnoserna ställts efter mammografi och att en tredjedel av dessa är överdiagnostik har ungefär 20 000 kvinnor 40–70 år fått diagnosen bröstcancer (överdiagnos), opererats, strålats och behandlats enligt gällande vårdprogram. Om de inte deltagit i mammografiscreening hade de inte blivit sjuka i bröstcancer under återstående livstid. Problemet är givetvis att man inte vet vilka av deltagarna som tillhör den överdiagnostiserade tredjedelen. De förödande konsekvenser som uppstår vid mammografiscreening gäller även för PSA-screeningen, och där är överdiagnostiken sannolikt större (cirka 50 procent) [2].
Många väntar nu på att de som ansvarat för mammografiscreeningen i Sverige ska klargöra sin syn på de nya data som publicerats om överdiagnostiken vid mammografiscreening och dess konsekvenser. Vi står inför ett omfattande etiskt och sjukvårdsekonomiskt problem med en medicinsk metod (screening) som hjälper en mindre andel av dem som kallas men sannolikt skadar ett flertal. Hur ska det medicinska samfundet agera? Fortsätta som hittills, begränsa screeningen till riskgrupper eller avsluta programmet med mammografiscreening? Eller finns något annat alternativ?
(uppdaterad 2023-02-22)