Flera medier har nyligen uppmärksammat [1, 2] att Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren går en exekutiv MBA-utbildning vid Handelshögskolan.

Naturligtvis bör journalister granska makthavare, men granskningen bör sättas i rätt kontext och sakliga fakta presenteras och analyseras. Det vore olyckligt om det skapas ett drev baserat på misstolkningar mot en kvinnlig ledare som genom sitt ledarskap och professionalism är en utmärkt förebild.

I stället för att spela ut individer eller personalgrupper i vården mot varandra bör fokus ligga på det positiva i att Läkarförbundet inser vikten av tvärprofessionell kompetensutveckling och satsar på de förtroendevaldas vidareutveckling. Här finns nämligen ett djup och ett sammanhang som berör svensk sjukvård och dess framtid.

Den första delen av kritiken handlar om vad utbildningen kostar. Som bekant är pris något man betalar och värde något annat. Programmet (SSE MBA Executive Format) vid Handelshögskolan är en kvalificerad och krävande ledarskapsutbildning som rankas på plats 18 i världen av Financial Times [3]. Den är dessutom billigare än många andra jämförbara eMBA på listan.

Kritiken tar även upp frågan om huruvida ordföranden kommer att vara kvar i förbundet när utbildningen avslutas. Bortsett från det rent spekulativa i det insinueras någon form av »äganderätt« över den individ vars fortbildning bekostas. Det är knappast anmärkningsvärt med fri rörlighet för den enskilde på arbetsmarknaden, och tanken på repressalier eller hinder känns förlegad. Individens strävan efter intellektuell utveckling kommer i förlängningen normalt samhället till gagn.

Så vad tillför utbildningen egentligen?

Sjukvården brottas med en rad utmaningar: å ena sidan en åldrande befolkning, långa väntetider och mänskliga och materiella resursbrister, och å andra sidan ett hårt arbetsklimat där personalen dras med ohälsotal, larm om desillusionerade unga kollegor som funderar på att byta yrke [4], bristande arbetsmiljö och brist på kompetensutveckling. Samtidigt finns goda exempel utanför vården (exempelvis inom finanssektorn) där digitalisering och entreprenörskap skapat helt nya möjligheter och bidragit till ökad hållbarhet.

Om vården ska lyckas möta de många utmaningar den står inför behöver sjukvårdspersonal med ledarskapsintresse skaffa sig en djupare förståelse bortom medicinsk kompetens, till exempel inom hållbarhet och artificiell intelligens. En MBA erbjuder verktyg inom dessa områden och flera andra: ekonomi, affärsetik, verksamhetsutveckling och strategi. Utbildningsveckorna är ett utmärkt sätt att låta olika världar mötas genom att sammanföra ledare med olika bakgrund och kompetenser.

Alla vi som jobbar inom vården brinner för våra patienter. Det är enligt min uppfattning sjukvårdspersonalens skyldighet att driva utvecklingen av morgondagens sjukvård och på så sätt säkerställa att den vilar på grundläggande medicinska principer samt gedigen kompetens och erfarenhet. Om professionens förståelse av andra världar utanför sjukvården är bristfällig riskerar vården att överlämna styrning och utveckling till politiker eller kommersiella intressen [5].

Utvecklingen av digitala tjänster har ofta bemötts av vården med förnekelse av behovet till förändring samt ett icke fruktbart motstånd och ovilja till insikt om de möjligheter som ny teknik kan medföra. Det handlar inte om det ena eller det andra. Det handlar om samexistens av traditionell fysisk vård och digital vård när sådan anses medicinskt lämplig.

Vi kan skapa välfungerande verksamheter genom att överbrygga kunskaps- och förståelsegapet mellan sjukvårdens komplexitet och humanism samt teknik- och affärsvärldens möjligheter. Där har alla arbetsgivare ett gemensamt ansvar att bidra till kompetensutveckling. Kortsiktigt innebär investering i fortbildning av medarbetare en kompetenshöjning inom organisationen. Långsiktigt är denna kompetenshöjning en tillgång för samhället i stort.