Köer till akuten och brist på ambulanser ställer krav på tydlig styrning av prehospitala resurser [1-3]. En studie visar att larmoperatörer utan prehospital erfarenhet har svårt att identifiera behov av läkarinsatser på skadeplatsen och tenderar att övertriagera och överanvända läkarebemannade resurser [4].

Larmcentraler i Sverige och utomlands använder medicinska index som stöd för nivåindelning vid triagering. Svenska studier visar att upp till 25 procent av fallen övertriageras och att endast några få procent undertriageras [5, 6]. I en studie från en svensk larmcentral blev en stor andel patienter som var i behov av omedelbar kvalificerad hjälp korrekt identifierade, men en stor andel utan akuta behov fick också högsta prioriet och del av de mest kvalificerade resurserna [7].

I en annan studie lämnades 71,2 procent av de patienter som getts högsta prioritet kvar hemma eller på skadeplatsen efter bedömning och rådgivning av prehospital personal [3]. Även om studien inte är från en svensk kontext understryks vikten av rätt resurs och rätt prioritering till rätt patient, i synnerhet sedan vi nu fått tillgång till bedömningsbilar, »single responders«, läkarbemannade bilar och helikopter [5,8,9].

Ambulanshelikoptern och en läkarstödsbil är regionens mest kvalificerade prehospitala resurser. Helikoptern bemannas av specialistläkare i anestesi och intensivvård, anestesisjuksköterska samt två piloter. Uppdraget omfattar skärpta prio 1-larm alternativt snabb transport till sjukhus vid exempelvis PCI eller stroke, sekundärtransporter, evakueringsuppdrag från fartyg och båtar samt kuvöstransporter. Man ger också medicinsk rådgivning till ambulanser samt i viss mån till sjöräddningen. Tjänstgörande läkare avgör om uppdrag ska accepteras.

Läkarbemannad ambulanshelikopter bidrar generellt till god medicinsk beredskap. I en dansk studie [10] sågs en halverad 30-dagarsmortalitet hos de svårast skadade traumapatienterna jämfört med vid konventionell ambulanstransport, men för ett gynnsamt utfall krävs att helikoptern används där den gör störst nytta.

Regionens helikopter har blivit alltmer belastad och tillgängligheten har minskat. Antalet samtidighetskonflikter (flera uppdrag kommer in samtidigt) har ökat. 2015 inleddes projektet »medicinsk supportsjuksköterska« i syfte att identifiera förbättringsområden i larmprocessen. Resultatet visar på nyttan av erfaren medicinsk kompetens i utalarmeringsfunktionen [10].

Sedan december 2017 finns HEMS (Helicopter Emergency Medical Service) koordinatorverksamhet (HEMS -k), där erfarna ambulanssjuksköterskor utgör grunden. HEMS-k får automatiskt medlyssning på larm som misstänkt hjärtstopp, andningsstopp, medvetslöshet, trafikolyckor samt drunkningstillbud. Vid övriga larm öppnar prioriteringssjuksköterska vid sjukvårdens larmcentral för medlyssning, alternativt sker medlyssning från ambulansdirigenten vid SOS Alarm. HEMS-k bevakar även flödet av prio 1-larm och kan begära medlyssning i fall som bedöms kunna vara ett helikopteruppdrag.

En fråga man kan ställa sig är om undertriageringen ökat [Tabell 1). Missar vi fall där helikoptern skulle ha larmats? Vår känsla är snarast är tvärtom. Antalet fall där vi i efterhand kan säga att det borde ha varit ett helikopteruppdrag är färre. Larmindikationen vid uppdrag som avbryts före start behöver oftast inte bedömas ytterligare, vilket lett till uppstartstiderna kortats. Genom att vi vet att de uppdrag vi larmas ut på är motiverade får vi ett bättre underlag för snabba beslut.

Då samtidighetskonflikterna minskat med 55 procent har tillgängligheten ökat för de patienter som verkligen behöver ambulanshelikopterns spetskompetens. Vi tror även att sekundärtransporterna kommer att öka då den högspecialiserade vården centraliseras. Införande av HEMS-k ger förutsättningar för ett ökande antal transporter till högre vårdnivå. Det faktum att färre larm avbryts efter start minskar även miljöbelastningen och kostnaderna.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.