I en intervju i Läkartidningen ställer sig Torsten Mossberg [1], ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd, skeptisk till ett förslag om försöksverksamhet med injektionsrum som såväl Miljöpartiets kongress som Liberalernas ungdomsförbund samt Liberalernas partistyrelse står bakom.

Torsten Mossberg säger i intervjun att »etik handlar om att göra gott och inte skada«. Han är tveksam till om injektionsrum är god vård, och han ifrågasätter erfarenheten från andra länder, och huruvida de går att applicera på svensk sjukvård. Frågan är dock om Tomas Mossberg verkligen studerat det kunskapsunderlag som redan finns om injektionsrum. 

Vidare frågar sig Torsten Mossberg om det är etiskt att vårdpersonal inte kan styra doserna som brukarna injicerar, men om alternativet är att överdoser sker oövervakat i en gatugränd, som ofta sker i dag, är det då verkligen etiskt försvarbart att inte införa injektionsrum?

Det finns ett gediget kunskapsunderlag om injektionsrum [2] som sammanställts av EU-organet EMCDDA (European Monitoring Centre for Drugs and Drug Interaction). Injektionsrum finns redan i Spanien, Frankrike, Schweiz, Luxemburg, Tyskland, Danmark och Norge. I dag finns i dessa länder totalt 78 injektionsrum, varav det första öppnades i Bern 1986. De positiva effekterna av injektionsrum har studerats vetenskapligt, och farhågorna om negativa effekter har inte besannats.

Sveriges narkotikapolitik har i decennier baserats på en nollvision vad gäller narkotika i samhället. Denna politik har saknat verklighetsförankring och har lett till en erbarmligt dålig situation för de individer som lider av drogberoende.

Sverige har Europas näst högsta narkotikarelaterade dödlighet i överdoser, fyra gånger högre än genomsnittet [2]; 92 dödsfall/1 miljon invånare/år (22 dödsfall/1 miljon invånare/per år i Europa). Antalet dödsfall i överdoser har fördubblats i Sverige de senaste tio åren. Detta måste ses som ett flagrant misslyckande för dagens svenska narkotikapolitik.

Vi vill se en kunskaps- och evidensbaserad svensk narkotikapolitik. Injektionsrum för drogberoende personer kan vara en del i en sådan politik, men är naturligtvis inte hela lösningen. Det kräver även god tillgänglighet till väl organiserad substitutionsterapi, god tillgänglighet till sprututbytesprogram, behandling av hepatit C samt effektiva förebyggande åtgärder mot att insjunka i drogberoende. 

Vi ser fram emot den dag då Sveriges läkarförbund delar vår strävan om en kunskapsbaserad svensk narkotikapolitik.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.