Läkartidningen hade i november ett reportage om svenska läkarstudenter i Wrocław, med fokus på oron över utfasningen av AT [1]. Läkarförbundets utredare Hampus Carlsson, som fanns på plats i Wrocław vid utlandsstudenternas kongress, varnade där för studier i Polen: »Givet vad vi vet i dag så skulle jag inte rekommendera någon att söka till Polen om man vill jobba i Sverige efter sin utbildning.«

Den polska utbildningen är inte legitimationsgrundande, och precis som dagens svenskutbildade studenter måste de som utbildat sig i Polen genomgå AT för att få legitimation. Då osäkerhet råder kring AT även för svenskutbildade studenter undrar jag: Kan förbundet rekommendera blivande läkarstudenter att söka till läkarprogrammet i Sverige innan den nya legitimationsgrundande läkarutbildningen införts? Bör de i stället söka en legitimationsgrundande utbildning i utlandet, om de inte vill vänta till dess?

Den 1 juli 2020 upphör regionernas skyldighet enligt lag att tillhandahålla AT-tjänster, om inte Socialstyrelsen utarbetar ett regelverk som förlänger denna skyldighet [2]. Enligt Sveriges yngre läkares förening (Sylf) ska regeringen »återkomma« i frågan [3]. I stället ska det i den omfattning det behövs finnas möjlighet till BT. Märk väl: innan de första läkarna utexamineras från den nya läkarutbildningen är dessa lagstadgade BT-tjänster endast aktuella för läkarna med utländsk legitimation (olegitimerade kan i dagsläget inte söka BT).

Det finns en oro för en BT-flaskhals, precis som det sedan länge funnits en AT-flaskhals. Både de som i dag påbörjar en legitimationsgrundande läkarutbildning i utlandet och de som i framtiden genomgår den nya svenska läkarutbildningen kommer att behöva göra BT. Dessa två grupper får dock legitimation och kan efter examen söka sig vart som helst inom dagens globaliserade arbetsmarknad om det uppstår en BT-flaskhals.

De som nu påbörjar det gamla läkarprogrammet i Sverige får endast en läkarexamen, utan legitimation och utan möjlighet att genomgå BT.

År 2019 ökade antalet AT-platser i Sverige med totalt tre, samtidigt som det enligt Sylf saknades 370 platser [4]. Kommer AT-flaskhalsen att förvärras när regionerna nu kan fokusera på de kortare, och sannolikt billigare, BT-tjänsterna?

Det framkommer i reportaget från Wrocław [1] att det finns möjlighet att genomföra motsvarande AT i Polen om man når C1-nivå i polska, samt att studenterna på den engelskspråkiga utbildningen där läser polska under de två första åren. Vad händer med de kvarvarande svenskutbildade olegitimerade läkarna när AT försvunnit? Kommer det att finnas någon annan lösning än att lära sig polska och försöka genomgå AT i ett främmande land för att kunna få legitimation?

I oktober 2019 kunde vi läsa att Läkarförbundet anmält staten till EU-kommissionen för överträdelse av yrkeskvalifikationsdirektivet [5]. Till våren 2020 har 1 123 studenter antagits till de sju läkarprogrammen vid Sveriges universitet, och läsåret 2018/2019 tog 1 341 studenter läkarexamen i Sverige [6, 7]. Vilka medel kommer Läkarförbundet att använda för att säkerställa att dessa studenter och läkare får möjlighet att genomföra AT och bli legitimerade?