Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan i Sverige. Årligen drabbas cirka 60 000 patienter [1]; i Europa totalt cirka 2,6 miljoner patienter/år [2]. Om fler vårdrelaterade infektioner förebyggs minskar antibiotikaanvändningen, vilket är önskvärt för att behålla antibiotikas behandlingseffekt. 

Sedan 2008 gör Sveriges Kommuner och regioner (SKR) punktvisa prevalensmätningar av vårdrelaterade infektioner i slutenvården. Sedan 2013 används också markörbaserad journalgranskning. Metoderna mäter förekomsten på olika sätt. De nationella databaserna är en viktig kunskapskälla när det gäller förekomsten, konsekvenserna av och kostnaderna för vårdrelaterade infektioner.

En rapport från SKR [1] visar att prevalensen enligt de punktvisa prevalensmätningarna de senaste sex åren varit cirka 9 procent. Nivån i den markörbaserade journalgranskningen är lägre. Cirka 1,3 miljoner vuxna patienter vårdas årligen inom somatisk slutenvård. Baserat på markörbaserad journalgranskning drabbas cirka 60 000 patienter av en vårdrelaterad infektion varje år. Antalet dödsfall där infektionen anses ha bidragit bedöms vara cirka 1 300/år. Internationell forskning visar att cirka 37 000 EU-medborgare/år dör på grund av en vårdrelaterad infektion [3].

SKR:s rapport visar att incidensen av vårdrelaterade infektioner är hög hos äldre patienter som genomgått ett kirurgiskt ingrepp. Förbättringar krävs därmed av pre-, per- och postoperativa processer. Inte minst vården av äldre på vårdavdelningar behöver förbättras. Tidig mobilisering, hjälp med munhygien och snabb diagnos är exempel på åtgärder som är avgörande för att förebygga vårdrelaterade pneumonier, som orsakar många av dödsfallen [4].

Data från markörbaserad journalgranskning visar att en vårdrelaterad infektion förlänger vårdtiden med cirka sju dagar. Detta gäller även mindre allvarliga infektioner (exempelvis urinvägsinfektion). Vårdrelaterade infektioner står för cirka 400 000 extra vårddagar/år till en kostnad av omkring 4,4 miljarder kronor.

En internationell översikt (2018) visar att 35–55 procent av infektionerna kan förebyggas genom systematiska preventiva strategier [5]. Detta gäller med stor sannolikhet även i Sverige. 2015 publicerade SKR en rapport där åtta framgångsfaktorer för att minska antalet vårdrelaterade infektioner identifierades. I de regioner som lyckas bäst sker samverkan mellan professionen och de operativa samt högsta strategiska ledningsnivåerna. Samverkan behövs för att skapa en kultur där medarbetarna får förutsättningar för att utföra ett patientsäkert arbete.

2016 identifierade WHO evidensbaserade nyckelfaktorer för framgångsrikt arbete mot vårdrelaterade infektioner [6]. Dessa faktorer gäller dels på nationell nivå, dels på sjukhus, primärvårdsinrättningar samt inom kommunal vård och omsorg:

  • Övergripande strategier och handlingsprogram för att förebygga vårdrelaterade infektioner
  • Tillämpning av evidensbaserade styrande och stödjande dokument
  • Utbildning och träning
  • Övervakning och registrering
  • Multimodalt arbetssätt för implementering
  • Systematiskt kvalitetsarbete – mätning och uppföljning av strukturer och processer
  • Adekvat bemanning, arbetsbelastning och beläggningsgrad
  • Vårdlokaler och utrustning med god hygienisk standard.

Det är alltså väl känt vilka slags vårdrelaterade infektioner som förekommer och vad som behöver göras för att minska antalet skador hos patienterna. Nu måste engagemanget och intresset för det förebyggande arbetet öka. Resurser behöver avsättas för att systematisk implementering av WHO:s nyckelfaktorer för att förebygga vårdrelaterade infektioner.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Författarna har deltagit i arbetet med SKR-rapporten.