I denna utgåva av Läkartidningen återvänder vi till terrorattacken i Stockholm den 7 april. Vi har talat med tre av de läkare som arbetade den här dagen och även tagit en titt på den svenska vårdens beredskap inför denna typ av händelser (sidan 754).
Arméöverläkaren Magnus Blimark har studerat den svenska vårdens beredskap för katastrofer och krig genom att bland annat titta på tillgång till operationssalar och operations-team, IVA-platser, läkemedel och utrustning.
I reportaget summeras resultatet så här: »En enkät som gick ut till landets akutsjukhus 2014 besvarades av alla utom ett. Bilden visar ett Sverige som är dåligt rustat för en plötslig situation med många traumapatienter. Det är en följd av att den militära kirurgiska kapaciteten nästan är helt avvecklad och att den civila sjukvården under lång tid dragit åt svångremmen.«
Socialstyrelsens bild är möjligtvis mer positiv: »Attentatet i Stockholm visade på en god organisation inom landstinget och med andra landsting, säger Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen.«
Oavsett var den exakta sanningen finns i fråga om kvaliteten på beredskapen, är det bra om denna fråga blir föremål för en gedigen diskussion som inkluderar alla berörda parter.
