Handledning av läkare som ännu inte är specialister står i fokus för denna veckas reportage (sidan 526). Tre handledare, alla prisade sådana, berättar om sina erfarenheter, och deras berättelser är både engagerande och inspirerande.
»Under läkarutbildningen träffade jag en distriktsläkare som var omskolad ortoped, tyckte om sitt jobb och ville lära ut så mycket som möjligt. Det gjorde att det blev roligt för mig att gå till jobbet varje dag. Jag minns också en narkosläkare som brukade fråga ’Jaha, vad vill du lära dig i dag?’, och sedan höll små föreläsningar. De erfarenheterna har jag tagit med mig i rollen som handledare.« Så berättar till exempel Pontus Vulkan, 30 år, ST-läkare i internmedicin på medicinkliniken i Västervik.
Tyvärr fungerar inte handledningen bra på alla platser inom vården. Det är därför uppmuntrande att det finns ett tydligt fackligt engagemang i frågan. Exempelvis kommer Sylf, Sveriges yngre läkares förening, i dagarna med en ny handledningspolicy. I den skriver man att utbildningen måste ses som en naturlig del av sjukvården och bör prioriteras.
Förhoppningsvis kommer detta engagemang att ge utdelning i form av en generellt sett bättre fungerande handledning. Under tiden går det att glädjas åt alla duktiga handledare som i dag finns ute i vården.
