Det är möjligt att förbättra processen kring rekrytering av AT-läkare så att den blir mer rättvis. Denna slutsats bör kunna dras utifrån ett projekt som Sylf, Sveriges yngre läkares förening, har drivit på fem AT-orter.

reportaget på sidan 1014 konstateras att kötiden för att få AT förra året var tio månader i genomsnitt. Det innebär att många vikarierar i väntan på en AT-tjänst. Därmed blir vikten av att rekryteringen till AT är och upplevs som schyst extra stor, menar Sylf.

Det viktigaste i den modell som använts i projektet har varit att »alla underläkartjänster ska utlysas öppet och det ska framgå i annonsen vilka kompetenser som arbetsgivaren anser är meriterande, att urvalet ska ske utifrån meritkriterierna och att arbetsgivaren använder validerade metoder för att bedöma kompetens, som att alla får samma frågor vid intervjun«.

På de fem AT-orter som varit med fanns det redan ett bra samarbete mellan Sylf och arbetsgivaren. Nu har detta blivit ännu bättre. Dessutom har Sylf tagit fram såväl ett kunskapsunderlag som utmärkelsen »Schysst rekrytering« för arbetsgivare som är värda en sådan.

Att alla som söker en AT-tjänst ska känna att de fått en rättvis prövning är naturligtvis svårt att uppnå. Men Sylfs arbete för en schyst bedömning är ett bra steg på vägen mot ett sådant mål.