Över 100 miljoner recept på läkemedel expedieras årligen i Sverige, och vid närmare fyra av tio expedieringar kommer patienten genom det generiska utbytet att få ett annat läkemedel i handen än det som stod på receptet. Det generiska utbytet syftar till att begränsa kostnaderna för läkemedelsbehandling utan att påverka vården. Att om möjligt minska sjukvårdens kostnader är önskvärt i en tid när de begränsade resurserna ständigt gör sig påminda. Kan kostnader sänkas med bibehållen kvalitet är åtgärden mer än välkommen. Det generiska utbytet har dock inneburit att patienter, inte minst de med många läkemedel, kan missta sig avseende sina läkemedel. Vi är många som kan vittna om patienter som ätit både en tablett Bluefish och en tablett Actavis utan att inse att tablettens förnamn är det viktiga och att yrseln beror på det låga blodtrycket till följd av dubbeldoseringen. Vi är också många som tacksamt konstaterat att konsekvenserna tack och lov inte blev värre.

Säkrare läkemedelsanvändning är en högprioriterad fråga inom hälso- och sjukvården. Det är avgörande för patientsäkerheten att alla vi som ordinerar, expedierar eller hjälper till att administrera läkemedel hjälper patienten att förstå när det rör sig om ett och samma läkemedel, trots utbyte på apotek. 

Läkemedelsverket har på regeringens uppdrag utrett åtgärder för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte, en välkommen insats. Som ett led i detta uppdrag har Läkemedelsverket tittat på generisk förskrivning ur ett patient- och förskrivarperspektiv. Under utredningsarbetet har Läkarförbundet och ett stort antal and­ra professionsorganisationer uttryckt starkt stöd för generisk förskrivning. Även myndigheter, däribland Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och andra intressenter, har framhållit generisk förskrivning som en rimlig åtgärd för att främja patientsäkerheten. 

Att som förskrivare kunna använda substansnamnet på receptet ser vi som nyckeln för att skapa en generisk hantering av läkemedel från ordination till användning. Den generiska förskrivningen blir första steget i en kedja där substansnamnet används konsekvent i all muntlig och skriftlig kommunikation med patienten, både inom vården och på apotek. Frågan om generisk förskrivning engagerar: ett läkarupprop för generisk förskrivning som startades i början av maj har hittills fått drygt 800 på­skrifter av läkare från hela Sverige och med vitt skilda specialiteter. 

Trots det breda stödet för generisk förskrivning kom Läkemedelsverket i den slut­rapport som överlämnades till regeringen den 28 maj fram till att generisk förskrivning saknar stöd och inte bör införas i Sverige. Läkemedelsverket har utrett frågan två gånger tidigare utan att generisk förskrivning införts, och det blev inte tredje gången gillt. I stället för generisk förskrivning lyfter myndigheten fram ett önskvärt generiskt förhållningssätt. Att ett sådant förhållningssätt borde komma som en naturlig följd av att generisk förskrivning införs nämns inte i rapporten.

Det är inte bara slutsatserna i Läkemedelsverkets rapport som är nedslående. Under framtagandet av rapporten har Läkemedelsverket inhämtat remissvar från ett stort antal intressenter. Det stora flertalet av dessa uttrycker starkt stöd för generisk förskrivning, ett stöd som i rapporten reducerats till ett antal neutrala skrivningar om att det både finns åsikter för och emot. 

Läkarförbundet har tillsammans med sju andra professionsorganisationer nu skickat en skrivelse till Socialdepartementet för att förtydliga både vår syn på generisk förskrivning och den process som lett fram till Läkemedelsverkets rapport. Vår önskan är att Socialdepartementet ska ta ställning mot rapporten och att frågan om generisk förskrivning snabbt ses över igen. Det breda stödet leder förhoppningsvis till förändring och en säkrare hantering av läkemedel från ordination till användning genom generisk förskrivning.