Sjukförsäkringen behöver effektiviseras och utvecklas för att bidra till att den sjukskrivne kommer åter till arbete. Just nu, när ohälsan och sjukskrivningstalen ökar, känns det extra viktigt att alla aktörer bidrar.
Effektiviseringen handlar för Läkarförbundet om att förbättra förutsättningarna i läkarens kliniska vardag. Många läkare anser att dagens förutsättningar måste förbättras och fördröjningar i sjukskrivningsprocessen åtgärdas. Det handlar i väldigt hög grad om läkarens roll och mandat samt om de verktyg som skapar dagens förutsättningar. Vid sjukskrivningens första dag är det viktigt att läkaren har ett tydligt mandat och snabbt kan komma i kontakt med arbetsgivare och företagshälsovård med flera när det behövs, samt att samverkan med Försäkringskassan kommer igång fort. Det fungerar inte nu.
Kvalitetsförbättringar ligger i att skapa bättre förutsättningar och tid att skriva medicinska underlag och samverka med berörda myndigheter. Tid för mötet med patienten och effektivare hantering och kontinuitet för de som behöver hjälp för att återfå arbetsförmågan. En grundläggande förutsättning är också att det finns tillräckligt många läkare i primärvården. 85 procent av alla nya sjukskrivna individer bedöms i dag i en primärvård som, i allt fler delar av Sverige, har allt svårare att erbjuda en fast läkarkontakt och tillräckligt goda förutsättningar. Resurser måste skapas för att säkerställa en högkvalitativ sjukförsäkring. I dag ser vi brister just på grund av att det fattas fasta läkare. Detta måste åtgärdas.
Kvaliteten i hanteringen måste också höjas. Kvaliteten för läkaren är inte vad vi skriver i intygen utan hur vi hjälper den som behöver behandling och rehabilitering. Två av tre individer som blir sjukskrivna återgår till arbetet utan hjälp av arbetsgivare och försäkringskassa, så där måste hanteringen vara enkel. Läkaren behöver däremot öka kunskapen om de sjukskrivna som behöver arbetsgivarens och Försäkringskassans stöd och hjälp för att återgå till arbetet. När vi i vården träffar dessa individer första gången behöver vi ha bättre kunskap om vad som är rätt insats. Vi behöver veta mer om vad – förutom den medicinska diagnosen – som gör att individen riskerar att inte kunna återgå till arbetet som planerat. Vilka är riskfaktorerna?
Handläggningen måste bli enkel för de enkla sjukskrivningarna och snabb och träffsäker för individer med behov av hjälp och stöd. Därför borde också utvecklingen av sjukintyg som utgår från läkarens behov och situation prioriteras – utvecklade nya kunskapsstöd och intyg som tas fram av vården och som Försäkringskassan bör stödja. Allt för att stötta läkarens arbete med att identifiera och lägga ner resurser på att stötta den sjukskrivne som behöver snabb hjälp.
Utvecklingen av detta har pågått gemensamt under flera år. Tyvärr ser vi inom Läkarförbundet att denna utveckling för en bättre behovsanpassad differentierad hjälp till den sjukskrivne har avstannat. Alla nationella projekt som skulle kunna bidra till att vi läkare kan göra en bättre insats har nedprioriterats. Förenkling, modernisering av intyg och utvecklande av nya kunskapsstöd som belyser individens riskfaktorer har lagts ner eller bordlagts tills vidare.
För oss är det väldigt svårt att förstå. Varför nedprioriteras det som skulle kunna öka vårdens kvalitet i sjukintygen i framtiden, just när vi som bäst behöver det?
Vårt förslag till socialförsäkringsminister Strandhäll är därför: Skynda på denna utveckling i stället för att bromsa den. Det skulle behöva bli en mycket verksam punkt i regeringens åtgärdspaket för att minska sjukskrivningstalen.
