Låt professionen vara proffs! Så lät det under förra valrörelsen, när Stefan Löfven talade sig varm för att avbyråkratisera den offentliga sektorn och ge större utrymme för bland annat läkarnas sakkunskap inom vården.

Resultatet blev att regeringen sommaren 2016 tillsatte Tillitsdelegationen, en utredning vars arbete nu är i full gång. I huvudsak ska delegationens arbete bidra till förbättrade förutsättningar för kommuner och landsting att vidare-utveckla en rättssäker och effektiv förvaltning. Hur det ska leda till att i högre utsträckning just »låta proffsen vara proffs« är inte glasklart. 

Hälso- och sjukvården har under lång tid genomsyrats av en ökande detaljstyrning vilket, som läkarkåren tillsammans med flera andra professioner har påtalat, skapar stora problem. Det är inte i första hand de professionella som får vara med och styra och utveckla verksamheten i dag. Detaljstyrningen har lett till en snedvridning i medicinska prioriteringar, en ökad administrativ börda och minskat utrymme för läkarnas bedömningar och initiativ.  

Det talas ofta om att det finns en kultur inom vården – en kultur som försvårar förändringar och som gör att förändringsarbete tar tid. Men detsamma gäller även den politiska arenan. Den kultur som under många år inneburit en ökad grad av detaljstyrning av sjukvården kommer inte att ändras på några få månader. Delegationen ska slutrapportera redan under sommaren 2018. Det innebär att det är kort om tid för att kunna genomföra det stora arbete som krävs för att förändra grundläggande styrsystem.

Vi välkomnar en översyn av dagens detaljerade styr- och ersättningssystem och inriktningen mot en mer tillitsbaserad styrning. En grundförutsättning när nya ersättningsmodeller tas fram måste vara att de stödjer medicinska prioriteringar och går i takt med etiska regler. I analysen och redovisningen av ersättningsmodellernas styrande effekt måste effekten på medicinska prioriteringar och utrymmet för professionens egna bedömningar och beslut finnas med. 

Eftersom vi anser att det saknas viktiga perspektiv i utredningens direktiv har Läkarförbundet utarbetat ett förslag till tilläggsdirektiv till delegationen. Vi anser att den behöver analysera hur styrningen påverkar yrkesutövarnas förutsättningar att ta sitt professionella ansvar. Delegationen behöver granska hur medicinska prioriteringar och bedömningar påverkas av ersättningsmodellerna. Ett bra styrsystem borde säkerställa att den som har det medicinska ansvaret för verksamheten har mandat och förutsättningar att ta detta.  

Regeringen har vid flera tillfällen återkommit till att de vill låta proffsen vara proffs. Det innebär att det är vi läkare som ska vara med och leda och utveckla verksamheten. Men då behöver vi få vara med. Det bästa hade varit om vi hade fått vara en del av delegationens arbete, tillsammans med andra professioner. Det är svårt att bestämma något som gäller oss utan att vi är med. Önskar regeringen uppriktigt att läkarna ska ta större ansvar är det också viktigt att släppa in oss. 

I Danmark enades regeringen och den offentliga sektorns parter om en tillitsreform 2013, med liknande syften som det arbete som nu pågår i Sverige. Det uttalade målet var att bli av med meningslös byråkrati, minska kontrollen och låta medarbetarna ta ökat ansvar för de offentliga verksamheterna. Tyvärr har det visat sig svårt att visa att reformen haft någon verklig effekt. Danmarks läkarförbund säger till och med att den tillit som alla hoppades på har ersatts av misstro.

Delegationens arbete måste bli konkret. För att kunna visa på verkliga förbättringar gäller det att hitta konkreta exempel där vi kan visa att ett förändrat arbetssätt kommer befolkningen till del och ger ett verkligt värde. Det är förbättringar för patienterna som måste vara i fokus.