Sex månader efter att Jens Schollin lämnade in sin slutrapport om vägen från student till specialist till Socialdepartementet har regeringen nu äntligen lagt fram sitt förslag om att ersätta allmäntjänstgöring (AT) med en bastjänstgöring (BT). Det är onekligen hög tid att gå från ord till handling.

Under utredningens gång har vi fått en mycket god bild av innehållet i förslaget. Mycket av det Läkarförbundet arbetat för finns med i det som nu presenterats, men liksom dagens allmäntjänstgöring tycks den framtida bastjänstgöringen sakna krav på extern kvalitetsgranskning. Detta vore djupt olyckligt. I stället borde regeringen ta tillfället i akt och införa kvalitetsgranskning i alla led i läkarnas utbildning, inklusive BT. Detta skulle stärka utbildningskvaliteten och i förlängningen även patientsäkerheten. 

Att alla högskoleutbildningar ska kvalitetsgranskas externt är för de allra flesta en självklarhet. Hur ska staten annars kunna garantera god utbildningskvalitet? Även om BT blir en del av specialiseringen, med landsting och regioner som huvudmän snarare än universiteten, bör staten via Socialstyrelsen ställa samma krav på utbildningskvalitet och extern granskning som man i dag gör på specialiseringstjänstgöringen (ST). Kvalitetsgranskning är ett användbart redskap för att säkerställa att den långsiktiga vård- och utbildningskvaliteten inte blir ett ämne för förhandling i konkurrens med mer kortsiktiga produktionsmål. 

Sylfs AT-rankning visar år efter år att man på många håll i landet har stora problem med att upprätthålla god kvalitet på AT. Det finns krav i föreskriften på både regelbunden handledning, tid för teoretiska studier och deltagande i kurser, konferenser eller liknande. Trots att dessa krav specificeras klart och tydligt upplever AT-läkarna att handledning och utbildning prioriteras bort till förmån för vårdproduktion. Frånvaron av extern granskning gör att ingen instans ser till att landstingen lever upp till den föreskrivna kvalitetsnivån. I arbetet med BT får vi inte göra om samma misstag som man gjorde när AT-föreskriften skrevs en gång i tiden. Vi måste våga göra om och göra bättre. 

I samband med att Socialstyrelsen reviderade ST-föreskriften 2014–2015 möttes förslaget om slopad kvalitetsgranskning av starka protester. Tack vare protesterna behöll man – och passade samtidigt på att skärpa – kravet på kvalitetsgranskning. Att liknande krav på extern kvalitetsgranskning varken finns för AT eller kommande BT är mycket förvånande. Kvalitetsgranskning av BT skulle möjliggöra mer transparenta jämförelser mellan utbildande kliniker och öka kvaliteten på utbildningen i hela landet. 

Det skulle bli ett stöd för dem som söker BT, men även för kliniken som får lokala utbildningsbrister identifierade av en extern part. Om man följer ST-föreskriftens exempel ska vårdgivaren åtgärda de brister som identifieras. Utöver det har granskningen potential att leda till ett utvidgat utbyte av idéer och erfarenheter mellan utbildande kliniker. Det skulle främja det lokala kvalitetsarbetet och samtidigt utvecklingen av BT på nationell nivå.

Läkarförbundet har jobbat länge och aktivt för att skapa en sammanhållen väg från läkarstudent till färdig specialist. Att ersätta dagens AT med en bastjänstgöring är en del av detta arbete. Samtidigt som vi välkomnar regeringens förslag om en ny bastjänstgöring hoppas vi på att de nu tar vår oro på allvar och rättar till avsaknaden av krav på extern granskning. Det är av yttersta vikt att varje del av utbildningskedjan håller hög kvalitet.