Att få skörda frukterna av hårt arbete är alltid en skön känsla, och erfarenheten säger att det är bra att sätta upp delmål för att orka kämpa hela vägen. De flesta av oss behöver uppmuntran och belöningar på vägen, och beroende på vad man odlar kan det ta lång tid innan man får skörda frukterna. Så är det ofta med fackligt arbete, där påverkansarbetet är ett träget och idogt arbete och det gäller att orka kämpa hela vägen in i kaklet.

Just nu har vi precis nått ett delmål och kan unna oss att fira en seger. För en tid sedan beslutade regeringen att växla upp sitt arbete för fler specialistläkare. Detta är välkommet och inte en dag för tidigt. Satsningar på denna del av läkares utbildningskedja har länge lyst med sin frånvaro. Att ensidigt satsa på utökningar av antalet platser på grundutbildningen löser ingen läkarbrist, och det är därför glädjande att man nu tagit till sig en del av kritiken och satsar på att förstärka en annan länk i kedjan. Beslutet innebär att Socialstyrelsen får två olika uppdrag som ska bidra till en god tillgång på specialistläkare med rätt kompetenser. 

Det ena uppdraget innebär att myndigheten för 2018 ska upphandla fler specialistkompetenskurser (SK-kurser) samt göra en studie om hur tillgången på kursgivare ska säkras framöver. 

Det andra uppdraget innebär att Socialstyrelsen ska göra en samlad kartläggning och bedömning av hälso- och sjukvårdens tillgång på och långsiktiga behov av specialistläkare inom alla specialiteter. Kartläggningen och bedömningen ska göras både på nationell och regional nivå och omfatta både offentliga och privata vårdgivare. I uppdraget ingår att utifrån ett nationellt perspektiv lämna förslag på hur dimensioneringen av ST-tjänster ska kunna göras på ett mer effektivt sätt i syfte att minska bristen på olika specialistläkare, där fokus ska läggas på de specialiteter där det finns en tydlig brist. I uppdraget är det inskrivet att Socialstyrelsen ska samarbeta med Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting under genomförandet.

Uppdragen skiljer sig åt och ska ses som olika delar av en helhet. De innehåller insatser som inriktar sig på både kort och lång sikt. 

Den 1 januari 1992 trädde ett nytt utbildningssystem för läkare i kraft och SK-kurserna såg dagens ljus. Sedan dess har utbildningssystemet successivt
förändrats och ST har fått en tydligare målstyrning där SK-kurserna har fortsatt spela en viktig roll. Många av de mål som ska uppnås under tiden som ST-läkare har krav på utbildningsaktiviteten kurs, och inom vissa områden är man helt utlämnad till utbudet av SK-kurser. Antalet ST-läkare ökar stadigt men budgeten för SK-kurserna har inte ökat i samma omfattning. Kort och gott konkurrerar allt fler ST-läkare om ett oförändrat antal kursplatser. Inte undra på att söktrycket är högt och att det finns en stor frustration kopplad till svårigheterna att komma med på SK-kurserna. För de ST-läkare som är utlämnade till utbudet av dessa kurser innebär det i värsta fall att man inte kan ansöka om bevis om specialistkompetens som planerat. Det är kostsamt både för de enskilda individerna och för samhället. Vår förhoppning är att den satsning för 2018 som nu presenterats leder till att man permanent ökar Socialstyrelsens budget för SK-kurserna.

Socialstyrelsen släpper årligen sin rapport »Nationella planeringsstödet« med information om tillgång och efterfrågan på personal inom hälso- och sjukvården. Vi har länge arbetat för att rapporten ska vidareutvecklas med mer detaljerad statistik om enskilda specialiteter, ålder och tjänstgöringsgrad, utöver att ST-läkare ska inkluderas i rapporten. Årets rapport har tagit flera steg på vägen, och med Socialstyrelsens nya uppdrag ser vi fram emot en mer djuplodande analys och bedömning. Ett sådant uppdrag löser så klart inga problem med kompetensförsörjningen i ett kort perspektiv, men utan en rättvisande karta är det svårt att ta ut riktningen och än svårare att manövrera i terrängen. 

Vi välkomnar regeringens satsning på ST och ser fram emot att bidra med våra erfarenheter, synpunkter och förslag på lösningar.