Det finns flera studier som visar på betydelsen av fortbildning för läkare. Ändå inleder vi detta år med en fortsatt avsaknad av en reglerad fortbildning. Det är riskfyllt, och vi vet att man inte kan leva på gamla meriter. Låt mig ta några exempel på fortbildningens betydelse. I en studie på Gotland såg man en minskad suicidfrekvens efter införandet av riktade fortbildningsinsatser i primärvården. I Södertälje sjönk 10-års-mortaliteten i hjärt–kärlsjukdom när allmänläkare deltog i gruppbaserade falldiskussioner runt patienter med profylaktisk behandling av höga blodfetter. En Cochrane-studie från 2009 slog fast att fortbildning inte bara förändrar det mänskliga beteendet, det får också effekt på vårdresultatet. 

Läkares fortbildning är avgörande för att implementera nya behandlingsmetoder. Och utvecklingen sker i en rasande fart. Ser vi på femårsöverlevnaden för alla former av cancer har den gått från 49 procent från slutet av 1970-talet till 68 procent i dag. Forskare går i dag så långt som att vi kan komma att utrota effekterna av cancer. Det säger sig självt att för att utvecklingen ska komma patienterna till del behövs kompe­tensutveckling så att lä­kare kan införa nya och effektivare tekniker och behandlingar. 

Införandet av nya behandlingar kan inte säkerställas genom efterfrågan eller lämnas till den enskilde att ta reda på. Det är ett samhällsansvar att säkerställa kvalitet. Tillgänglighet är betydligt enklare att både mäta och ställa krav på. Efterfrågan kan enkelt driva utvecklingen med möjlighet att kunna boka tid digitalt och att få ett läkarbesök i rimlig tid. Men vårdens kvalitet ska inte vara en konsumentfråga; den måste säkras genom egna system. Man kan ställa sig frågan vilken skyldighet samhället har gentemot befolkningen att informera om dagens brister i fortbildningen. 

Sverige brukar vara bäst i klassen på att följa EU-direktiv men är i strykklass rörande kompetensutveckling för läkare. EU kräver att medlemsländerna i lag säkerställer ett system för detta. Statsmakten har trots det valt skrivningar som ger landstingen fria händer. Så vad har hänt? Läkarförbundet har kartlagt landstingens och regionernas förfrågningsunderlag för vårdval inom primärvården för att se vilka krav på fortbildning de ställer på vårdgivarna. Kartläggningen visar, tyvärr inte överraskande, att landstingen/regionerna ställer låga krav på fortbildning. Färre än en tredjedel av huvudmännen ställer krav på att det ska finnas en individuell fortbildningsplan. Det är allvarligt, då en årligen reviderad individuell fortbildningsplan är ett effektivt sätt att tillse och kontrollera att specialistläkarna får den fortbildning de behöver. Kartläggningen visar också att lika få huvudmän har fortbildning som en kvalitetsindikator i sitt uppföljningsarbete av verksamheten. 

Staten brukar hävda att hälso- och sjukvårdspersonal redan i dag har möjlighet till fortbildning i den omfattning som krävs. Det är ett påstående som inte har bäring på verkligheten. Läkarförbundet kan, genom fortbildningsenkäter till sina medlemmar, svart på vitt visa att antalet dagar för läkares fortbildning stadigt har minskat med cirka 30 procent under en tioårsperiod. Nu närmar sig nivåer då man inte längre kan garantera att patienter får träffa en läkare som är uppdaterad på de senaste behandlingsmetoderna. Såväl fortbildningsenkäten som kartläggningen visar tydligt att dagens svaga reglering i hälso- och sjukvårdslagen är otillräcklig.

Jag är förvånad över att politiken ännu inte tagit sitt ansvar gentemot befolkningen. Nu måste läkarnas fortbildning skyndsamt regleras, om inte i lag så i Socialstyrelsens föreskrift. Varje läkare ska ha en individuell fortbildningsplan som följs upp och revideras regelbundet. Att vårdgivare och yrkesföreträdare uppfyller sina skyldigheter måste också vara föremål för extern uppföljning. Fortbildning behöver därför redovisas i verksamhetsberättelsen. 

Jag står redo för samtal med en kommande socialminister om hur vi tar frågan framåt. Professionen och politiken är trots allt skyldiga befolkningen att säkerställa så att Sverige även framöver står för en sjukvård av världsklass.