Musiken flödar i hörlurarna och det svenska landskapet susar förbi utanför tågfönstret. Möjligheterna till reflektion och eftertanke är optimala, och fokus ligger på den förändring av läkares utbildning som nu står för dörren, den största på flera decennier. Första juli i år införs en ny introduktionstjänst för legitimerade läkare, öppen för alla läkare oavsett utbildningsland, och hösten 2021 börjar de första studenterna på den nya legitimationsgrundande läkarutbildningen.

Läkarförbundets arbete med frågan inleddes för ett årtionde sedan, efter att EU framfört krav på att Sverige skulle införa en sexårig läkarutbildning. Under processen mot en förnyad grundutbildning uppstod dessutom en överhängande risk att vi skulle förlora allmäntjänstgöringen (AT) utan att få en motsvarighet på plats. Grunden blev den politik som vi framgångsrikt drivit de senaste åren: en legitimationsgrundande utbildning följd av en introduktionstjänst öppen för alla. Under 2017 ställde sig fullmäktige åter bakom den politik som mejslats ut. Det är en styrka att vi har arbetat med frågan under ett drygt årtionde och att den har hunnit förankras i vår organisation på bredden och djupet. Under våra möten med SKL (nuvarande SKR) och regeringen har representanter för våra stora yrkesföreningar alla suttit med vid bordet.

Det har nu gått ett drygt år sedan riksdagen tog beslut om att ta bort AT och i stället införa bastjänstgöring (BT). Under året har Socialstyrelsen jobbat intensivt med att ta fram en föreskrift som reglerar BT. För oss som jobbat med frågan i ett decennium infinner sig en känsla av rastlöshet – varför tar det så lång tid? Varför kommer inte föreskriften ut på remiss snart? Hur ska vi veta vad vi ska ställa om till när vi inte vet mer? Det är nu det gäller att försöka hålla två tankar i huvudet samtidigt. Vi kan få tycka att det tar för lång tid och samtidigt ha förståelse för att det är en stor förändring som tarvar eftertanke även i föreskriftsarbetet.

Vad gäller möjligheterna till att förbereda verksamheten inför omställningen till BT så är propositionen ”Bastjänstgöring för läkare” (2017/18:274) detaljerad och innehåller en hel del information. Vi vet att normtiden är ett år och att tjänsten har två obligatoriska placeringar: allmänmedicin och akut sjukvård. Det finns också en rad regioner som under året haft BT-piloter igång för att trycktesta sina upplägg och verksamheter, så att vi vet om att det går att påbörja förberedelserna. Socialstyrelsen har under arbetets gång varit väldigt transparenta, viket jag vill ge dem en eloge för. Läkarförbundet har tillsammans med en rad av våra delföreningar och medlemmar fått möjlighet att ta del av förslag och komma med synpunkter och förbättringsförslag. En del av dem har man tagit till sig, andra inte.

Socialdepartementet, som är de som är ansvariga för att formulera övergångsreglerna i patiensäkerhetsförordningen, har inte varit lika transparenta i sitt arbete. Trots enveten uppvaktning av Socialdepartementet vet vi tyvärr i dag inte hur övergångsreglerna kommer att se ut. Det är en stor brist, eftersom vi då inte vet vilka läkare som kommer att omfattas av vilken föreskrift och hur möjligheten att saxa mellan de olika utbildningssystemen kommer att se ut. Vi har gång på gång tryckt på vikten av att detta blir tydligt, men det närmaste svaret vi har fått är att besked kommer före sommaren. Men vi ger inte upp utan fortsätter träget att efterfråga tydliga svar.

Vi står nu beredda att ta emot föreskriften på remiss, och så fort den når oss kommer vi att underremittera till våra delföreningar. För vår del är det av yttersta vikt att vi alla bidrar med vår erfarenhet, vår kunskap och våra olika perspektiv så att vårt svar blir så heltäckande som det går. Min bedömning är att vi står väl rustade inför det fortsatta arbetet och nu är redo att påverka form och innehåll i BT för att säkra en introduktion av jämn och hög kvalitet tillgänglig för alla nylegitimerade läkare i Sverige. Helt i enlighet med fullmäktiges beslut.