Annons
Annons
Annons

Nr 19/2017

Inledare

Sjukskrivningar kräver mer samverkan 859

Läkares relation till Försäkringskassan är ett ämne som återkommande diskuteras. 

(0 kommentarer)

Signerat

Oacceptabelt med ojämställda läkarlöner 861

»Arbetsgivarna har ett stort ansvar för jämställda löner.«

(0 kommentarer)

Debatt

TBE-vaccination i Sverige är ingen självklarhet 872

TBE-vaccination i Sverige bör enbart ske i högriskområden, anser Bengt Fagrell och Gustaf Bergstrand. Vaccinationen förhindrar inte en reinfektion, och om detta inträffar är risken påtaglig för värre symtom än om man inte är vaccinerad. Därmed saknas motiv för att införa subvention av TBE-vaccination.

(7 kommentarer)

Braskaminer kan orsaka svåra brännskador hos små barn 873

Brännskador orsakade av braskaminer ökar hos små barn. Skadorna kan ge ärrbildning och försämrad motorik. Barnsäker design kan minska antalet olyckor, skriver Johan Zötterman och medförfattare.

(0 kommentarer)

Apropå! Vitsen med att inte blöda 874

Folke Flam välkomnar lanseringen av ett p-piller där kvinnan ska ta en tablett dagligen under ett par månaders tid för att sedan blöda under några dagar. Frihet från blödning kan vara positivt för såväl livskvaliteten och blodvärdet som för ekonomin, konstaterar han.

(5 kommentarer)

Nyheter

Lokalföreningarna om nya läkaravtalet: - »Bra att ersättningen för jour och beredskap har höjts« 862

Under tisdagen blev det nya läkaravtalet för landstingställda läkare klart. Så här tycker några av lokalföreningarna om resultatet. 

(0 kommentarer)

Stöd för kravet på statlig chefläkarroll 862

Sjukhusläkarnas förslag att göra chefläkarrollen till ett oberoende statligt uppdrag får stöd från andra delföreningar. Förbundsstyrelsen är positiv till att låta utreda frågan.

(1 kommentarer)

Lönepott på 6,5 procent i nytt kollektivavtal 862

En lönepott på 6,5 procent under tre år och höjd ersättning vid beredskap, vilket inte hänt sedan 1979. Det är centrala punkter i Läkarförbundets nya kollektivavtal med Sveriges Kommuner och landsting, som presenterades på tisdagen.

(0 kommentarer)

»Kartlägg läkares verkliga arbetstid« 863

Efter att Läkarförbundet i en undersökning visat att den registrerade arbetstiden för svenska läkare är mer än 40 timmar i veckan vill flera delföreningar att även den obetalda arbetstiden nu ska kartläggas.

(0 kommentarer)

Fyra år sedan Fikru Maru greps – uppmärksammas i riksdagen 863

Den 11 maj är det fyra år sedan den svenske läkaren Fikru Maru greps i Etiopien, där han fortfarande sitter häktad och väntar på rättegång. Samma dag hålls ett seminarium i riksdagen där hans fall uppmärksammas.

(0 kommentarer)

»Ett oemotståndligt uppdrag« - Regeringens utredare Anna Nergårdh: 864

Till juni ska regeringens utredare Anna Nergårdh analysera konsekvenserna av Göran Stiernstedts förslag om en ny professionsneutral vårdgaranti. »Jag tror det vore bra med en vårdgaranti som är mer behovsstyrd än inriktad på olika yrkesgrupper«, säger hon.

(0 kommentarer)

Sjukvårdsministern sjukskriven på grund av stressymtom 864

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström (S) meddelade den 5 maj via regeringens webbplats att han kommer att vara sjukskriven under en tid framöver.

(0 kommentarer)

Läkarintyg vid sjukskrivningar: - Dubbelt så många avslag på två år 866

Kompletteringar och pappersarbete. Patienter som är förtvivlade över utebliven sjukpenning. Frustrationen bland läkarna växer i takt med att antalet avslag från Försäkringskassan ökar – samtidigt som läkarna får kritik för ofullständiga intyg.

(10 kommentarer)

Färre avslag med tydliga mallar 869

Ett samarbete med Försäkringskassan gav ortopeder i Skåne tydliga mallar som möjliggjorde sekund­snabba och – i de flesta fall – korrekta sjukintyg. Men trots det tidigare samarbetet har läkarna märkt av myndighetens nya och tuffare giv.

(1 kommentarer)

Sjukskrivningsbördan diskuteras på Läkarförbundets fullmäktige 870

Flera förslag för hur sjukskrivningsprocessen kan förenklas för läkare har lämnats in till Läkarförbundets förbundsfullmäktige den 30-31 maj. En tanke är att låta läkare med särskild kompetens ta över långtidssjukskrivningarna.

(11 kommentarer)

Krönika

»Jag efterlyser en mottagning för alla oss som ibland behöver få veta att vi är friska.« 875

Har man hjälpt många kvinnor med bröstcancer är det rimligt att man själv förväntar sig stå på tur snart. Nina Cavalli-Björkman berättar om »korridorskonsultationer« som inte föranleds av »hypokondri«. 

(11 kommentarer)

Kultur

Dramatikern Eugene O’Neill stod emot sin alkoholism - – men tystades av en degenerativ nervsjukdom 924

Den amerikanske dramatikern Eugene O’Neill använde författarskapet som motmedel mot sin alkoholism. Perioder av missbruk växlade med nyktra kreativa skeden, då han skrev pjäserna som ledde till att han fick Nobelpris i litteratur.

(0 kommentarer)

Det kom ett brev … - Med risk-gener i den bästa av världar 927

Att leva med nedärvda riskgener för hjärt-kärlsjukdom är lättare i dag än det var för ett par decennier sedan. Man kan överleva sin 60-årsdag men inte bli kvitt känslan att någonting hotfullt lurar där någonstans under ytan. Karl-Mikael Kälkner, docent i onkologi, Läkemedelsverket, skrev ett brev om den känslan. 

(0 kommentarer)

Människor & möten

»Jag är väldigt glad att jag valde barnonkologin« 929

»Man får så mycket tillbaka i det här jobbet«, säger Klas Blomgren, professor, specialist i pediatrik och barnonkologi, Karolinska institutet. Han är en av tre medicinskt sakkunniga bakom Barncancerrapporten 2017, en sammanställning i Barncancerfondens regi om nuläget inom barncancersjukvården.

(0 kommentarer)

Klinik & vetenskap

Författarintervjun

5 frågor till Christian Ingvar 877

Christian Ingvar har tillsammans med Hanna Eriksson skrivit en artikel i veckans tema om melanom.

(0 kommentarer)

Reflexion

Tänka fritt är stort – tala fritt är större 877

»I vår digitaliserade vardag har emeller­tid samtalstonen hårdnat.«

(0 kommentarer)

Medicinsk kommentar

Patienter kan bidra till säkrare vård - – men patientmedverkan i patientsäkerhetsarbetet kräver nya attityder hos vårdarbetare och forskare 878

Patienter kan med sina unika erfarenhe­ter och kunskaper bidra till att göra vården säkrare. Patienternas deltagande i vårdgivarens patientsäkerhetsarbete kräver förändring i attityder hos såväl vårdens medarbetare och forskare som patienterna själva. Metoder för hur patienter involveras behöver utvecklas och utvärderas.

(0 kommentarer)

Nya rön

Ärftlighet en faktor vid tinnitus i båda öronen 879

Förekomsten av bilateralt ringande i öronen påverkas av ärftlighet med en skillnad mellan könen. Bilateral tinnitus och ensidig tinnitus utgör alltså två olika subtyper där den första är genetiskt påverkad, den andra inte. Det visar en studie från flera europeiska forskargrupper.

(0 kommentarer)

Sociala skillnader i frågor och råd om rökvanor i primärvården 880

De som tillfrågas och får råd om att förändra sina rökvanor vid besök på vårdcentral är i huvudsak de som behöver det mest. Det visar en svensk studie. Men resultaten visade också skillnader mellan grupper.

(0 kommentarer)

Ökad suicidrisk under studietiden 880

Suicidrisken för dem med pågående universitetsstudier var dubbelt så hög som för dem som tidigare hade slutfört minst någon termin på högskola eller universitet. Det visar en studie från Karolinska institutet.

(0 kommentarer)

Födoämnesprovokationer hos barn positiv upplevelse oavsett utfall 881

Alla barn med eliminerad kost söker inte sjukvård för att få rätt diagnos. Det innebär att barn kan stå på eliminationskost som inte behövs, visar en ny avhandling. Födoämnesprovokationer var en positiv upplevelse oavsett utfall, då deltagarna fick kunskap om vilka symtom de fick av livsmedlet.

(0 kommentarer)

Ökade risker vid födsel hos kvinnor med hjärtmissbildning 881

Individer med hjärtmissbildning och kvinnor med Marfans syndrom var oftare födda prematurt, med låg födelsevikt, små för tiden eller med kejsarsnitt. Det gällde också för barn till kvinnor med hjärtmissbildning. Det visare en ny avhandling, där det också framgår att det var vanligare med hjärtarytmier och hjärtklaffssjukdom hos kvinnor med Marfans syndrom som också fött barn.

(0 kommentarer)

Temainledning

Melanomincidensen fortsätter att stiga 883

På kort tid har det skett ett paradigmskifte för systemiska behandlingar av spridd mela-nomsjukdom. Samtidigt ser vi en fortsatt incidensökning av hudmelanom i Sverige.

(0 kommentarer)

Temaartikel

Varannan timme får en svensk ett nytt malignt melanom - Incidens, utfall och prevention 884

Hudmelanom ökar mest av alla tumörsjukdomar. Incidensökningen är drygt 5 procent per år i Sverige. Den enda säkra förklaringen till den kraftiga ökningen är att den svenska befolkningen utsätter sig för en alltför kraftig UV-ljusdos, som leder till akut brännskada.

(1 kommentarer)

Stor variation hos maligna hudmelanom - Tidig diagnos utmaning för primärvård, hudspecialist och patolog 887

Anamnestiska uppgifter om förändring över tid övertrumfar som regel till synes benigna morfologiska fynd. Detta gäller även för en tränad undersökare eftersom enkla kännetecken för melanom ofta saknas.

(0 kommentarer)

Äldre med melanom söker sent och har högre dödlighet - Med ökande kunskap kan trenden brytas – några kliniska särdrag är viktiga att uppmärksamma 892

Incidensen av melanom ökar allra mest i den äldre befolkningen. Äldre har tjockare melanom vid diagnos och högre melanomdödlighet. För att vända dagens trend behöver medvetenheten om kännetecken på melanom bli större bland patienter och vård- och omsorgspersonal.

(0 kommentarer)

Melanom på andra ställen än huden: ögon- och slem­hinnemelanom - En biologi och klinisk bild som ofta kräver annan typ av behandling 896

Melanom uppstår ibland på andra ställen än i huden, som i ögon och slemhinnor. Dessa melanom har en annorlunda biologi, klinisk bild och behandlas ofta på ett annat sätt än hudmelanom.

(0 kommentarer)

Ökad kunskap om familjärt melanom och de bakom­liggande generna 900

Melanom har en stark inverkan av ärftliga faktorer: mellan 5–10 procent av patienter med melanom har nära släktingar med melanom, och nedärvda CDKN2A-mutationer ses i 5–20 procent av »melanomfamiljer«.

(0 kommentarer)

Kirurgi har central roll i behandlingen - – Men snabb utveckling inom det medicinska fältet kan leda till omprövning av dagens terapiprinciper 904

Den primära kirurgiska behandlingen vid malignt melanom är välstuderad, och stor konsensus råder i behandlingsriktlinjer världen över. Stora framsteg har dock gjorts inom det medicinska fältet, vilket gör att många av de behandlingsprinciper som tillämpas i dag kommer att behöva omprövas.

(0 kommentarer)

Stora framsteg för systemisk behandling vid malignt melanom 908

De senaste åren har flera nya behandlingar mot metastaserande malignt melanom etablerats. Det rör sig i stora drag om två huvudgrupper av läkemedel: T-cellsaktiverande antikroppar samt hämmare av en signalväg som ofta är överaktiverad i melanom. Dessa nya terapier har medfört att prognosen för patienter förbättrats avsevärt.

(0 kommentarer)

Utgåvan som PDF

Böcker


Beställ en bok från Läkartidningen!
Senaste nytt om namn
Senaste krönikorna

Skriv ett nytt rön


Har du blivit publicerad? Har du doktorerat? Skriv ett kort referat under Nya rön i Läkartidningen.

Arkivet


Ett enda arkiv. 45 000 artiklar. I fulltext från och med år 1996.

Läkartidningen arrangerar


Ta del av de senaste rönen. Träffa kollegor. Knyt kontakt med nya arbetsgivare.