Annons
Annons

Nr 40/2017

Inledare

Primärvårdens del av vårdens resurser svår men viktig fråga 1611

Förra året utgjorde kostnaderna för primärvården cirka 17 procent av sjukvårdens totala nettokostnader i Sverige.

(0 kommentarer)

Signerat

Vårdgivarens ansvar att hantera klagomål snabbt 1613

»Vårdgivaren har bäst förutsättningar att besvara klagomål.«

(0 kommentarer)

Debatt

Metodfel vid tidsbestämning av graviditet måste beaktas 1624

Vill man garantera att mer än 99 procent av sena aborter sker före 21+6 veckor bör gränsen sättas vid 20+4 veckor om tidsbestämningen baseras på ultraljudsmätningar, skriver Per-Håkan Persson.

(2 kommentarer)

Dags för en rejäl översyn av AT-nämnden 1624

Trots att ansvaret för eAT-provet roterar mellan ledamöter från sju ansvariga universitet i AT-nämnden ses regionala skillnader i provresultaten. Om vi ska behålla legitimationens status är det dags att öka transparensen i AT-nämnden. Det anser Mattis Gärtner Nilsson och Veronica Milos Nymberg.

(0 kommentarer)

ALF-resurser stärker klinisk forskning 1626

Den nya resursfördelningen i ALF-avtalet kan ytterligare stärka den kliniska forskningen, höja kvaliteten och stärka Sveriges ställning som forskningsnation, skriver Victoria Fröjd Révész.

(2 kommentarer)

Nyheter

Så mycket satsar landstingen på primärvården - Stora skillnader över landet: 1614

För att ställa om dagens sjukhustunga vård till ett system närmare patienterna krävs mer resurser till primärvården. Det tycks de flesta vara överens om. Men exakt hur stor andel av sjukvårdens totala resurser som ska gå till primärvården är en svårare fråga – och skiljer sig i dag mycket åt över landet.

(4 kommentarer)

Hoppfullt efter möte om hot och våld i akutsjukvården 1614

Blåljusutredningen tidigareläggs och regeringen ska fundera vidare på vad som mer kan göras åt hot och våld i akutsjukvården. Det är några besked efter onsdagens rundabordssamtal på Rosenbad. Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren är positiv.

(0 kommentarer)

Regeringen vill centralisera mer av vården 1615

Koncentrera högspecialiserad vård till fem platser i landet för att minska risken för vårdskador – det föreslår regeringen i en lagrådsremiss.

(0 kommentarer)

Turbulensen kring sjukvården i Västernorrland fortsätter 1616

Ångermanlands läkarförening välkomnar Landstinget Västernorrlands beslut att utvärdera modellen med länskliniker, men anser att det görs för lite för den brådskande bemanningssituationen vid Örnsköldsviks sjukhus. Samtidigt vill kommunpolitikerna i Örnsköldsvik utreda konsekvenserna av att lämna Västernorrlands län.

(0 kommentarer)

Fler sommaröverbeläggningar jämfört med i fjol 1616

Både antalet överbeläggningar och antalet utlokaliserade patienter ökade under årets sommarmånader jämfört med samma period förra året. Det visar siffror från Sveriges Kommuner och landsting.

(0 kommentarer)

NKS orsakar stor osäkerhet bland KI-studenterna 1618

Första kullen läkarstudenter har nu genomfört sin kliniska placering vid Nya Karolinska i Solna. Farhågorna till trots har mycket gått över förväntan – men en del orosmoln är kvar.

(0 kommentarer)

Anställda vid akutsjukhusen får beröm – men fler övningar behövs - Utvärdering av vårdinsatserna vid terrordådet i Stockholm: 1619

Den katastrofmedicinska beredskapen inom Stockholms läns landsting fungerade till stora delar väl vid terrordådet på Drottninggatan, men det behövs mer proaktivt arbete, tydligare planer och fler övningar. Det visar en utvärdering som Katastrofmedicinskt centrum gjort.

(0 kommentarer)

Förklarade cellernas »inre klocka« – tre delar på Nobelpris 1620

»Period«, »timeless« och »doubletime«; det är namn på gener som studerats eller upptäckts av årets mottagare av Nobelpriset i medicin eller fysiologi. Det handlar om gener som styr vår inre klocka.

(0 kommentarer)

»Grundvetenskaplig upptäckt med stor humanmedicinsk betydelse« 1622

Claes Gustafsson, professor i medicinsk kemi vid Sahlgrenska akademin, anser att årets Nobelpris i fysiologi eller medicin gick till rätt grej.

(0 kommentarer)

»Paradigmskifte av det slag som ska till för ett Nobelpris« 1622

Det var på tiden, anser Torbjörn Åkerstedt, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet, apropå årets Nobelpris i fysiologi eller medicin.

(0 kommentarer)

Krönika

»På baksidan av en medicinlista skriver jag 'då var det ju klart' ...« 1629

Det finns många olika sätt att lämna besked om allvarlig sjukdom. I vissa fall kan besked om att avstå från köp av ett stycke skog vara besked nog. Nina Cavalli-Björkman berättar i sin krönika.

(0 kommentarer)

Kultur

En varelse som andats i 250 år - Bilderbok berättar historien om lasarettet i Lund 1662

Lasarettet i Lund grundades för så gott som 250 år sedan. Verksamheten har pågått ända sedan 1768, och genom dess byggnader har ett stort antal läkare, sjuksköterskor och patienter passerat, som har gett anläggningen ett sammanhang och en själ. Historien om lasarettet i Lund berättas i en ny bilderbok som anmäls av seniorprofessorn Åke Andrén-Sandberg. 

(1 kommentarer)

Hundra år av sjukvård i Göteborg 1664

Sjukvård i Göteborg under de senaste hundra åren skildras i en ny bok, späckad med bilder. Författaren är Gudrun Nyberg, professor emeritus, Sahlgrenska akademin, som i många år arbetat som endokrinolog i den göteborgska diabetesvården.

(0 kommentarer)

Människor & möten

»Jag är medicinsk doktor men tänker också som en ingenjör« 1665

Habib Frost, Danmarks yngste utexaminerade läkare genom tiderna, nu entreprenör och företagsledare, arbetar heltid med att utveckla en medicinteknisk innovation. Uppfinningen räddar liv vid hjärtstopp genom en datorstödd ballongkateter som förs upp i aortan.

(0 kommentarer)

Klinik & vetenskap

Författarintervjun

5 frågor till Adriana-Maria Hiller 1631

Adriana-Maria Hiller, ST-läkare vid lung- och allergikliniken, Skånes universitetssjukhus, är en av författarna till en artikel om veteberoende ansträngningsutlöst anafylaxi.

(0 kommentarer)

Reflexion

Kunskap är bra – men är den alltid till nytta? 1631

»… och frågade … om sjukvården nu ska råda män som
lever med feta kvinnor att separera …«

(1 kommentarer)

Medicinsk kommentar

Gastrisk bypass eller sleeve-gastrektomi – vilken är bäst? 1632

Den vanligaste fetmaoperationen i dag är gastrisk bypass, medan sleeve-gastrektomi har blivit allt vanligare på senare år. Två nya studier visar att gastrisk bypass möjligen ger bättre viktnedgång på lång sikt men till priset av ökad komplikationsrisk.

(0 kommentarer)

Nya rön

Blodanalys kunde påvisa skillnader i människors immunförsvar 1634

Med hjälp av masscytometri har immunsystemet hos över 1 500 friska individer studerats i syfte att skapa ett sammanvägt mått som kan beskriva en individs immunsystem.

(0 kommentarer)

Avvikande mönster för hur hjärtat fylls var kopplat till ökad risk 1634

En metod för att se om patienten har en normal fyllnad av hjärtat för sin ålder har tagits fram. Författarna hoppas att metoden kan vara ett steg mot bättre diagnostik av hjärtsvikt.

(0 kommentarer)

Inflammatorisk tarmsjukdom hos barn kopplad till ökad cancerrisk 1635

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) som drabbar barn leder inte bara till sjukhusvård, operationer och omedelbart lidande med nedsatt livskvalitet. Risken för cancer ökar också.

(1 kommentarer)

Bastubad minskade hypertonirisk 1635

Regelbundna bastubad minskade risken för hypertoni, enligt en prospektiv kohortstudie. Enligt författarna kan detta vara en möjlig förklaring till att bastubad minskar risken för död i hjärt–kärlsjukdom och demens.

(1 kommentarer)

Livssituationen för personer som länge haft ryggmärgsskada beskriven 1636

Åtgärder som inriktas på individens psykologiska resurser, smärthantering och deltagande i fysisk aktivitet kan främja psykisk hälsa, enligt en ny avhandling.

(0 kommentarer)

Fallbeskrivning

Kanelbullar utlöste anafylaktisk reaktion - Genesen kan vara veteberoende ansträngningsutlöst anafylaxi 1637

Trots att vete har beskrivits som utlösande faktor för IgE-förmedlade födoämnesallergier förefaller det fortfarande mindre känt att vete också kan inducera en ansträngningsutlöst anafylaxi hos vetesensibiliserade individer.

(0 kommentarer)

Översikt

Alkoholketoacidos är en väl dokumenterad men tämligen okänd diagnos - Möjlig orsak till dödsfall bland personer med alkoholproblem 1640

En patient med kroniskt alkoholmissbruk med uttalad metabol acidos är en diagnostisk utmaning. Utöver metanol- och etylenglykolintoxikation är alkoholketo­acidos en relativt vanlig men mindre uppmärksammad bakomliggande orsak. Patienterna uppvisar ofta vilseledande laboratoriefynd. Prognosen är god om behandling med rehydrering, ­tiamin och glukoslösningar ges.

(1 kommentarer)

Originalstudie

Livsstilsfaktorer förbisedda i kirurgiska kvalitetsregister - Registren kan ännu inte användas för att utvärdera preoperativa hälsoinsatser och levnadsvanors påverkan på komplikationer 1645

Kvalitetsregistren behöver förbättras för att motsvara dagens kunskapsnivå angående livsstilsfaktorers inverkan på operationsresultat. Det är slutsatsen av en genomgång av vad som registreras i dag.

(1 kommentarer)

Utgåvan som PDF

Böcker


Beställ en bok från Läkartidningen!

Arkivet


Ett enda arkiv. 45 000 artiklar. I fulltext från och med år 1996.

Läkartidningen arrangerar


Ta del av de senaste rönen. Träffa kollegor. Knyt kontakt med nya arbetsgivare.