Innovationer utgör redan i dag en grund för en sjukvård av hög kvalitet och kan genom den starka tekniska utveckling som pågår antas göra det i ännu högre utsträckning i framtiden.
Många får en försäkring via sina fackförbund, som ofta erbjuder generösa gruppförsäkringar för att stötta sina medlemmar – så även Sveriges läkarförbund.
Tillit till läkarna och andra vårdprofessioner är sjukvårdssystemets största tillgång. Dess betydelse kan inte överskattas. Antalet studier om tillit har ökat explosionsartat, och en ny insikt är att tilliten måste börja inom politiken, i chefsleden och i staber, skriver Louise Bringselius och Björn Eriksson.
Tord Bergmark ställer sig frågan om huruvida den nu starka betoningen av livslångt lärande ses som en kompensation för den förkortade läkarutbildningen.
Karolinska universitetssjukhuset borde ha dragit ned på läkare och annan personal tidigare. Det säger Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdsregionråd i Stockholm, apropå sjukhusets varsel.
Reaktionerna är starka efter beskedet om att 250 läkartjänster ska bort på Karolinska universitetssjukhuset. »Det här kommer att få väldigt stora konsekvenser för vården«, säger Yvonne Dellmark, ordförande i läkarföreningen på sjukhuset.
För att täcka behovet av läkare behöver platserna på läkarutbildningarna öka kraftigt fram till 2035. Det visar en ny rapport från Universitetskanslersämbetet, UKÄ. Betydligt fler specialistsjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor behöver också utbildas.
Ett nytt nationellt nätverk ska samla forskare vars arbeten på olika sätt berör digitala vårdtjänster. Det ska koordinera och förbättra forskningen på området. Och kanske lugna en ibland hetsig debatt.
Läkaren och Stanfordprofessorn John Ioannidis har nått stjärnstatus genom att rikta strålkastarljuset mot problemet med felaktiga forskningsresultat. Andra talar om en kris – själv ser han en chans att göra forskningen bättre.
Överläkaren som omplacerats efter anklagelser om antisemitism överväger att stämma Karolinska universitetssjukhuset. Han kräver nu att få återgå i klinisk tjänst, enligt SVT.
I den nya sexåriga läkarutbildningen finns tydligare mål för interprofessionellt lärande (IPL). Tidigare fick tre läkarutbildningar backning på just detta. Läkartidningen var med när läkar- och sjuksköterskestudenter i Örebro övade tillsammans.
Gemensamma moment för studenter från olika vårdutbildningar ser ut att få mer utrymme på flera utbildningsorter framöver. Längst har man kommit i Linköping.
Bra ändå med AT, tänker Mia Lind och skriver om förmånen att ha fått arbeta inom olika områden och öva på olika kompetenser på vägen till legitimation, kvittot på att man är »en hel läkare«. Men nu ska allmäntjänstgöringen fasas ut och bastjänstgöringen fasas in.
Den ena konservativ och riskaversiv, den andra radikal och risktagande. De amerikanska neurokirurgerna Harvey Cushing och Walter Dandy blev under förra seklets förra hälft livslånga antagonister inom sin specialitet. Deras konflikt fördröjde tillfälligt neurokirurgins utveckling.
Lil Valentin, professor, överläkare och forskare inom gynekologisk ultraljudsdiagnostik, belönades nyligen med Ian Donald Gold Medal, en prestigefylld internationell utmärkelse för framstående vetenskapliga bidrag inom specialiteten.
Enrico Baraldi, professor vid Uppsala universitet, skriver tillsammans med Håkan Hanberger och Sofia Wagrell om innovationer och antibiotikaresistens.
»… det avvikande kan i stället beskrivas som ett kontinuum från en normal personlighet till ett svårt personlighetssyndrom.«
Nuvarande analysmetoder vid svenska sjukhuslaboratorier för kortisolbestämning i serum och plasma ger lägre nivåer än de metoder som använts tidigare. Med beaktande av felkällor och patientens kliniska bild bedöms ACTH-kortisolaxeln fungera tillfredsställande om P-kortisol >350 nmol/l i morgonprov från ostressad patient eller P-kortisol >450 nmol/l efter Synacthen-injektion.
En studie visar att penicillin V 800 mg x 4 i fem dygn vid faryngotonsillit inte är sämre än penicillin V 1 000 mg x 3 i tio dygn. Studien, som nyligen publicerades i BMJ, var randomiserad och öppen med non-inferiority design.
Man bör överväga att ta hänsyn till belastningen vid tolkning av blodtrycksreaktionen under arbete. Den slutsatsen dras i en studie där drygt 7 500 amerikanska män genomgått arbetsprov på gångmatta under åren 1987–2007.
Innovation är både en möjlighet och en utmaning för läkarkåren. I det här temat beskrivs några olika aspekter på innovation inom sjukvården och hur läkares arbete påverkas.
Svensk sjukvård planerar för strukturella förändringar. För att dessa ska kunna ske effektivt behöver ett stort antal innovationer på olika nivåer åstadkommas. Förutsättningarna för innovation i sjukvården har förändrats och nya arbetssätt krävs för att lyckas.
Implementering kräver noggrann reflektion kring om den aktuella lösningen är den bästa, vad som konkret behöver göras annorlunda när innovationen används och hur beteendeförändring ska vara möjlig och önskvärd på både kort och lång sikt.
Vissa problem inom vården kan med fördel lösas genom innovationer som riktas mot grundorsakerna till att skador eller sjukdomar uppstår. Ett exempel är införandet av skyddsbågen i traktorer 1959, som kraftigt minskade dödstalen på grund av vältolyckor.
För att bemöta antibiotikaresistens krävs det en kombination av flera innovationer, som kan grupperas i sex innovationsområden. Systeminnovationer såsom samverkansplattformar krävs för att koppla ihop de sex innovationsområdena och öka koordineringen mellan de involverade parterna.
En genomgång av åtgärder efter 85 verksamhetsbaserade HTA-rapporter visar att dessa gör vården mer evidensbaserad, t ex genom att bidra till att nya metoder/insatser med bättre patientnytta används och att vetenskapliga studier initieras i efterförloppet för att fylla identifierade kunskapsluckor.