Nr 49–50/2016

Signerat

Brist på vårdplatser skapar kris i vården 2205

»Målet är att ge människor den vård som de behöver …«

(1 kommentarer)

Debatt

Arbets(o)förmåga, psykiatri och samhälle 2216

Samhället springer för fort för många, vilket blir ett samhällsproblem för alla. Hur kan vi få tillbaka enklare jobb och acceptans av de gränser vi har? Det undrar Tord Bergmark.

(2 kommentarer)

Nya strategier för behandling av långvarig bäckensmärta 2216

Vid långvarig bäckensmärta är fokus på en enskild diagnos improduktivt. Tidig intervention och patientutbildning kan minska smärtans långsiktiga konsekvenser, skriver Eva Uustal.

(0 kommentarer)

Apropå! - Cykelolyckorna ökar – viktigt använda lykta vid mörkerkörning 2217

Att intresset för cyklande växer är utmärkt ur folkhälsosynpunkt. Samtidigt ökar dock antalet cykelolyckor. Mer information om skaderisker och följdverkningar av en hjärnskakning behövs, skriver Christian Åkermark.

(2 kommentarer)

Starka incitament för att avbryta införandet av värdebaserad vård 2218

Öppnandet av Nya Karolinska Solna har lett till debatt om begreppet värdebaserad vård. Vi vill nyansera debatten och föra in argument för vad som egentligen är värde i vården, skriver Lars Falk och Yvonne Dellmark.

(6 kommentarer)

Apropå! Idrott, mediciner och dopingdebatt 2218

Att till en kroniskt sjuk idrottare ge mediciner som höjer prestationsförmågan är enligt min menig att jämföra med dopning, skriver Bernt Ersson.

(13 kommentarer)

Sjukhusbygget som riskerar att utlösa en ohanterlig vårdkris 2218

Sverige har en livshotande vårdplatsbrist som förvärras för varje år. Bygget av Nya Karolinska Solna hotar att påtagligt försämra vården och vårdplatssituationen i Stockholms län för »vanliga patienter«. Två kriskommissioner bör tillsättas, en nationell och en för Stockholms län, skriver Jan Halldin.

(5 kommentarer)

Nyheter

Många brister i MS- och parkinsonvården 2206

Uppföljningen av patienter med MS och Parkinsons sjukdom måste bli mycket bättre, och det behövs fler multidisciplinära team. Det visar en nationell utvärdering som Socialstyrelsen gjort.

(0 kommentarer)

Begränsad kunskap om risker med digitala hälsouppgifter 2206

Det råder okunskap om riskerna med användningen av digitala hälsouppgifter och hur patienter förhåller sig till hanteringen av sådana uppgifter. Det konstaterar Vårdanalys i en ny rapport.

(3 kommentarer)

»Är det bara ett krig mot sjukdomar vi håller på med?« 2207

Narrativ medicin har fått en egen förening i Sverige. Syftet är att värna om patientmötet och patientens historia. Vi ringde upp ordföranden Valdemar Erling, internmedicinare och hematolog på Kungälvs sjukhus, för att höra mer.

(0 kommentarer)

Nya åtalet mot Fikru Maru: Misstänks för terrorbrott 2208

Den svenska hjärtläkaren Fikru Maru misstänks för terrorbrott i Etiopien. Enligt åtalet ska han ha finansierat ett upplopp i det fängelse där han tidigare hölls – uppgifter som är fullständigt tagna ur luften, anser Fikru Marus advokat Hans Bagner.

(1 kommentarer)

Svagare läkarfack med större region 2208

Lättnad över att förslaget om storregionerna spruckit och förhoppningar om en bredare diskussion om vårdens utmaningar. Det synsättet förenar läkarföreningarna i Värmland och Jämtland. Erfarenheter från Västra Götaland visar också att en stor region främst gynnar arbetsgivaren.

(0 kommentarer)

Socialstyrelsen vill ha bättre samordning för läkares specialistutbildning 2210

Se över om ST-rådet kan omvandlas till ett nationellt forum för samordning samt utveckla det nationella planeringsstödet för att säkra tillgången på utbildad vårdpersonal. Det föreslår Socialstyrelsen i två nya rapporter.

(0 kommentarer)

Flera kritiska till förslaget om driftsformer för universitetssjukhus 2210

Regeringens lagförslag om att hålla samman universitetssjukhusen och motverka att verksamheter säljs eller lämnas till andra utförare får kritik från flera håll. Bland annat för att förslaget riskerar att hindra både vårdens utveckling och det lokala självstyret.

(1 kommentarer)

»Pinsamt att svensk forskning inte är mera jämställd« - Forskningsministern: 2211

Ungefär en fjärdedel av de svenska professorerna är kvinnor och ökningstakten har stannat av. Var finns den feministiska forskningspolitiken? Det var temat för en debatt om svensk forskningsfinansiering.

(0 kommentarer)

Nya samarbeten avlastar ögonsjukvården 2213

Nya föreskrifter för optiker kan avlasta ögonsjukvården och leda till att fler patienter med glaukom upptäcks och följs upp på ett bättre sätt. På Hallands sjukhus i Halmstad testas ett samarbete mellan den landstingsdrivna ögonsjukvården, privata vårdmottagningar och optiker.

(0 kommentarer)

Åtta optiker på Sahlgrenska - »Fler och fler ögonkliniker anställer optiker« 2214

Fler och fler högutbildade optiker ingår i ögonklinikernas multiprofessionella team. Bertil Sterner, optiker vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, har till och med visst eget patientansvar.

(0 kommentarer)

Krönika

»Allmänläkarens önskan om att få blicka ut över böljande renskockar var en kulturkrock för mig« 2221

Som konsult på en byrå arbetade Johanna Ranes, Läkartidningens krönikör, i en värld som på betald arbetstid prioriterade beteenden signalerande »high performance culture«. Vid första vårdcentralsplaceringen, i samband med omskolningen till läkare, mötte hon en doktor som önskade att hon (doktorn) hade blivit renskötare.

(1 kommentarer)

Kultur

Ett möte kan frigöra hälsa 2262

Distriktsläkaren Olle Hellström berättar om en svensk allmänläkare som efter långt letande hittar sin vetenskapliga handledare i person av en brasiliansk pedagog, tillika humanistisk tänkare. Läkaren är Olle Hellström själv, pedagogen hette Paulo Freire.

(2 kommentarer)

Recension

Dialogisk läkarkontakt för friska upplevt sjuka 2264

En lättläst bok om dialogpedagogikens fader, den brasilianske pedagogen och tänkaren Paulo Freire (1921–1997), anmäls av distriktsläkaren Olle Hellström.

(0 kommentarer)

Människor & möten

»Vi ska ge våra AT-läkare en jättebra utbildning« 2265

Stina Schell, distriktsläkare, specialist i allmänmedicin och fortbildningssamordnare är sedan en tid AT-chef i Nyköping. AT-utbildningen där hamnade sist i senaste rankingen, och det blir den nya AT-chefens uppgift att lyfta verksamheten till en bättre position.

(0 kommentarer)

Klinik & vetenskap

Författarintervjun

5 frågor till Sofie Westling 2223

Sofie Westling, med dr och överläkare, har tillsammans med docent och överläkare Mia Ramklint skrivit en artikel om att självskadebeteende är vanligt även utan personlighetssyndrom. Artikeln finns med i temat om personlighetssyndrom.

(0 kommentarer)

Reflexion

För bra vård krävs standardisering 2223

»Professionens engagemang är helt oundgängligt för att den fortsatta IT-utvecklingen ska bli adekvat …«

(1 kommentarer)

Medicinsk kommentar

De nya cancerläkemedlen bör ges med individanpassad dos - Koncentrationsbestämning och farmakogenetisk analys kan ge effektivare och säkrare behandling 2224

Flertalet nya cancerläkemedel ges per­oralt i daglig dos. Därmed ökar sannolikt betydelsen av farmakokinetisk variabilitet, såsom absorption och metabolism. Individualiserad dosering baserad på koncentrationsbestämning och farmakogenetiska analyser kan förväntas bidra till effektivare och säkrare behandling.

(3 kommentarer)

Nya rön

Behandlingsskifte vid mykotiska abdominella aortaaneurysm 2226

Endovaskulär behandling är nu den mest använda operationstekniken i behandlingen av mykotiska abdominella aortaaneurysm i Sverige. Det visar en svensk studie, där det också framgår att endovaskulär behandling resulterar i bättre överlevnad på kort sikt, utan långsiktiga nackdelar.

(1 kommentarer)

Anabola steroider gav oönskade långtidseffekter 2226

De som avslutat ett missbruk av anabola steroider hade både låga testosteronvärden och hypogonadala symtom 2,5 år senare, visar en dansk studie.

(5 kommentarer)

Protonpumpshämmare ökade risken för benbrott hos medelålders kvinnor 2226

Låga nivåer av androstendion samt låg kvot mellan androstendion och könshormonbindande globulin var kopplade till ökad risk för fraktur hos medelålders kvinnor. Det gällde också användning av protonpumpshämmare. Östrogennivån påverkade däremot inte risken för benbrott. Det visar en ny avhandling.

(1 kommentarer)

Transfusion vid rupturerat aortaaneurysm – fler studier behövs 2227

Patienter med rupturerat bukaortaaneurysm i behov av massiv blodtransfusion som genomgått endovaskulär behandling transfunderades i genomsnitt med lägre kvoter mellan plasma och röda blodkroppar samt trombocyter och röda blodkroppar än patienter som opererats öppet. Det visar en svensk studie.

(0 kommentarer)

Temainledning

En angelägenhet för alla i sjukvården 2229

Personlighetssyndrom är vanligt förekommande och påverkar interaktionen mellan patient och behandlare liksom även behandlingsutfallet vid andra former av fysisk eller psykisk ohälsa. De är därför en angelägenhet för alla som arbetar inom sjukvården, skriver gästredaktör för temat, Lisa Ekselius.

(0 kommentarer)

Temaartikel

Personlighetssyndrom – vad är det och hur ställer man diagnos? - Etiologin är komplex – både genetiska faktorer och miljöfaktorer kan vara av betydelse 2230

Personlighetssyndrom benämndes tidigare »personlighetsstörningar« och är vanligt förekommande, för­enade med sämre livskvalitet, funktionsbegränsningar och sämre hälsa, och de förblir ofta odiagnostiserade. Etiologin är komplex, och både genetiska faktorer och miljöfaktorer bidrar. Ett personcentrerat, förståelseinriktat arbetssätt är viktigt för diagnostik och samarbetsallians.

(3 kommentarer)

Följsamhet och tålamod krävs för att möta dessa patienter - I alla behandlingsmodeller betonas vikten av en aktiv, närvarande, relationsinriktad terapeut 2234

Patienter med personlighetssyndrom erbjuder särskilda utmaningar i fråga om bemötande. De flesta behandlingsstudier har gjorts på borderline-­formen av personlighetssyndrom. Av de specifika psykologiska behandlingar som är utvärderade vid borderline-formen har dialektisk beteendeterapi det starkaste forskningsstödet, följt av mentaliseringsbaserad terapi.

(0 kommentarer)

Självskadebeteende vanligt även utan personlighetssyndrom - Felaktig koppling trolig orsak till överdiagnostik av borderline-personlighetssyndrom 2238

Undersökningar bland skolungdomar visar att cirka hälften bejakar självskadebeteende vid något enstaka tillfälle, medan upprepat självskadebeteende förekommer hos 13–14 procent. Självskadebeteende förekommer vid flertalet psykiatriska tillstånd, och även hos personer som saknar andra symtom på psykisk sjukdom. 

(1 kommentarer)

Patienten man minns: ofta den med personlighetssyndrom 2241

Personlighetssyndrom är vanliga och förekommer ofta tillsammans med annan psykisk och fysisk sjuklighet. Mötet med patienter med personlighetssyndrom väcker inte sällan frustration och vanmakt. Bemötandet måste präglas av respekt och hög grad av professionalism.

(0 kommentarer)

Risk för våld och kriminalitet vid personlighetssyndrom 2242

Vid personlighetssyndrom och förhöjd våldsrisk bör man behandla dels behandlingsbara komponenter i individens specifika personlighetssyndrom, dels samtidiga substansproblem, psykossymtom och uppmärksamhetsstörningar. Läkemedel som minskar impulskontroll, till exempel bensodiazepiner, ska inte användas. En social miljö där droger, kriminellt umgänge och närhet till potentiella våldsoffer kan undvikas är önskvärd.

(0 kommentarer)

Hjärnan ger fördjupad förståelse för personlighetssyndrom - Kan påverka framtida diagnossättning och behandlingar 2245

Personlighetssyndrom som innefattar emotionell instabilitet kan förstås utifrån ett informationsbearbetningsperspektiv, hjärnforskning och vår kunskap om ADHD. Detta kan underlätta framtida diagnossättning och behandlingsalternativ.

(1 kommentarer)

Utgåvan som PDF

Böcker


Beställ en bok från Läkartidningen!

Skriv ett nytt rön


Har du blivit publicerad? Har du doktorerat? Skriv ett kort referat under Nya rön i Läkartidningen.

Arkivet


Ett enda arkiv. 45 000 artiklar. I fulltext från och med år 1996.

Läkartidningen arrangerar


Ta del av de senaste rönen. Träffa kollegor. Knyt kontakt med nya arbetsgivare.