Regionerna rapporterar en fortsatt brist på läkare i Socialstyrelsens nationella planeringsstöd för 2021. Men det är ingen generell brist. Tillgången varierar mycket beroende på läkares erfarenhet och mellan olika specialiteter, verksamheter och geografiska områden.

– Svårast är det att rekrytera erfarna medarbetare och personal som vill arbeta i glesbygd, säger Katarina Sandberg, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

19 av 21 regioner rapporterar en brist på specialistläkare. Som vanligt är allmänläkare och psykiatrer särskilt eftertraktade, men även ett stort antal andra specialister.

Endast Värmland och Västerbotten upplever att det är en balans mellan tillgång och efterfrågan, även om de ser en brist inom vissa specialiteter. I Värmland uppger regionen också att det är svårt att behålla ST-läkare och rekrytera till glesbygdsområden utanför Karlstad.

När det gäller läkare utan specialistkompetens ser läget annorlunda ut. Där är det bara Skåne och Västra Götaland som upplever en brist. 16 regioner anser att det råder en balans mellan tillgång och efterfrågan och tre regioner – Värmland, Västerbotten och Västmanland – tycker till och med att det råder ett överskott.

Men regionerna uppger även att det finns geografiska utmaningar. Ju längre bort från de stora städerna, sjukhusen och universitetsorterna man kommer, desto svårare är det att rekrytera läkare. En region säger att nästan hela rekryteringen av specialistläkare bygger på regionens egen utbildning. På orter med läkarutbildning är läkartillgången generellt högre.

Region Uppsala och Västerbotten har högst antal sysselsatta läkare per capita, 530 respektive 517 per 100 000 invånare. Norrbotten har lägst antal (269 läkare per 100 000 invånare), men samtidigt flest antal sjuksköterskor i förhållande till antal läkare. Lägst antal sjuksköterskor per läkare har Stockholm och Uppsala.

Förutom läkare rapporterar alla regioner brist på specialistsjuksköterskor, framför allt inom operationssjukvård, intensivvård och anestesisjukvård samt distriktssköterskor. Nästan alla behöver också fler barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker och 17 regioner rapporterar brist på grundutbildade sjuksköterskor och psykologer.

Orsaker till rekryteringssvårigheterna är enligt regionerna exempelvis att för få utbildas, konkurrens med andra arbetsgivare och stora pensionsavgångar. Regionerna uppger även att det är svårt att hitta personal till verksamhet som bedrivs dygnet runt.

Katarina Sandberg påpekar att kompetensförsörjning inte kan lösas enbart genom att utbilda fler. Regionerna måste jobba med att attrahera, utveckla och behålla personalen. Det är också viktigt att använda medarbetarnas kompetens på bästa sätt genom att exempelvis hitta nya arbetssätt, arbeta i team och satsa på digitala lösningar.

Uppgifter från SCB och Läkarförbundet bekräftar Socialstyrelsens bedömning. SCB uppger att drygt 70 procent av arbetsgivarna har brist på yrkeserfarna läkare. Knappt 40 procent bedömer att det är brist på nyexaminerade läkare. Läkarförbundet anser att det råder brist på specialistläkare, men inom allt fler specialiteter uppskattar man dock att tillgången ökar inom fem år. Samtidigt är flera specialistföreningar oroliga över att vårduppdraget tränger undan forskning och utbildning, och att detta ska påverka kompetensförsörjningen.

Mer om resultatet

  • 2018 var 44 100 legitimerade läkare sysselsatta i Sverige. Cirka 41 000 arbetade inom hälso- och sjukvården. Drygt 32 000 var specialistläkare, varav 29 500 arbetade inom hälso- och sjukvården.
  • Enligt Sveriges Kommuner och regioner hade regionerna cirka 21 200 läkare med specialistkompetens 2018 och 14 300 icke specialiserade läkare (8 900 ST-läkare och 2 900 AT-läkare).
  • 2018 var medelåldern bland de sysselsatta läkarna 48 år. 35–39-åringar, som är den största gruppen, utgör 15 procent av den yrkesverksamma läkarkåren.
  • 8,4 procent var äldre än 67 år. Inom några områden uppger specialistföreningarna ett stort behov av äldre medarbetare: obstetrik och gynekologi, patologi och klinisk neurofysiologi. Inom den sistnämnda var nästan 20 procent av de sysselsatta läkarna över 67 när mätningen gjordes år 2018.
  • Sysselsättningsgraden var i genomsnitt 86 procent bland regionanställda specialistläkare. Allmänläkare arbetar mindre: 77 procent i genomsnitt. Underläkare jobbar mest – 96 procent i genomsnitt för ST-läkare och 98 procent för AT-läkare.
  • Antalet utfärdade läkarlegitimationer sjönk med 10 procent mellan 2015-2019, trots att antalet examinerade ökade under samma period. Enligt Socialstyrelsen kan det tyda på det finns en fördröjning mellan avslutad grundutbildning och utfärdad legitimation. Sedan läsåret 2014/15 har även antalet utlandsstuderande minskat med 20 procent.
  • Läkarprogrammet är populärt. Höstterminen 2020 var det sju sökande per plats. För specialistsjuksköterskeutbildningen var det knappt två.

22 legitimationsyrken ingår

Sedan mitten av 1990-talet har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att redovisa bedömningar av tillgång och efterfrågan på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet är att underlätta för dem som planerar kompetensförsörjningen.

Socialstyrelsens rapport omfattar 22 legitimationsyrken och bygger på frågor som ställdes till regionerna i höstas. Det ställdes inga frågor om hur pandemin specifikt påverkat efterfrågan på legitimerad personal, eftersom det ansågs vara för tidigt att analysera sådana konsekvenser.

Läs rapporten »Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård« som också innehåller en genomgång av tillgång och efterfrågan inom samtliga specialiteter.

Källa: Socialstyrelsen