Läkare halkar efter i löneökningstakt

Det är Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, som tagit fram siffrorna till rapporten »Den svenska modellen ur ett nordiskt perspektiv: facklig anslutning och nytt huvudavtal« som han skrivit för Arena Idé. Enligt honom skulle det kunna handla om en förändrad åldersstruktur i läkarkåren eller den högre andelen utlandsfödda läkare i kåren.

Klart är i alla fall att genomsnittliga löneökningstakten i Medlingsinstitutets statistik för alla yrken var 2,6 procent per år åren 2015–2021, men att läkarna hamnar tydligt under snittet.

Bland de yrken som uppvisar en lägre löneökningstakt lyfter rapportförfattaren fram bland annat gruppen ST-läkare, med en löneökningstakt på 1,8 procent, och AT-läkare med en löneökningstakt på 1,6 procent. En närmare titt på statistiken visar att även specialistläkare ligger under det normerande industrimärket på den svenska arbetsmarknaden. De har en löneökningstakt på i genomsnitt 1,9 procent.

Sociologiprofessorn, som sedan lång tid är expert på svenska arbetsmarknadsförhållanden, har inte undersökt löneutvecklingen i vårdyrkena närmare under tidsperioden, men utifrån de lönepåverkande mekanismer som forskningen identifierat ger han ett par möjliga förklaringar.

– Det skulle kunna handla om strukturella skäl, som att många äldre läkare går i pension, och att yngre som har lägre löner, fyller på, säger Anders Kjellberg.

En annan förklaring skulle kunna vara att andra grupper inom vårdsektorn fått mer betalt på just läkarnas bekostnad. För det är inte just vårdyrken som har en lägre ökningstakt. Bland de yrkesgrupper med en hög löneökningstakt som forskaren lyfter fram finns flera grupper av sjuksköterskor, som tillsammans med speciallärare, specialpedagoger och byggarbetsledare alla har haft en ökningstakt på mellan 3,6 och 4,0 procent, åren 2014–2021. Undersköterskorna på vård- och specialavdelningar ligger samtidigt lite över snittet.

– Det finns flera vårdyrkesgrupper som ligger högre än snittet, och man kan tänka sig att det är yrkesgrupper där det rått brist på personal. Det skulle då kunna handla om en omfördelning.

Läkarnas relativt låga löneökningstakt kan också handla om att allt fler läkare är utlandsfödda. 2005 utgjorde de 23 procent av läkarkåren, och 2019 var 29 procent födda i utlandet, enligt Anders Kjellberg. De är inte med i facket i samma utsträckning som inrikes födda och har kanske en sämre förhandlingsposition, spekulerar han.

– Eftersom läkare generellt sett har höga löner, kanske de nöjer sig med en något lägre löneökning. De är troligen inte heller så pigga på att byta yrkesbana eftersom de investerat så mycket i sin utbildning, tillägger han.

Statistiken mäter faktisk lön uppräknad till heltid som snitt inom olika yrkesgrupper, och bygger på löner som arbetsgivarna rapporterar in till Statistiska centralbyrån, SCB. För vårdyrken är det generellt ett bra statistiskt urval, enligt Medlingsinstitutet som sammanställt statistiken. Siffrorna bygger nämligen på alla offentliganställdas löner, plus ett stort urval från privat sektor där arbetsgivarna rapporterat in löner för cirka 1,3 miljoner anställda.

Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale känner igen bilden av AT- och ST-läkares löneutveckling. Men hon menar också att siffrorna som Medlingsinstitutets lönestrukturstatistik bygger på är svårtolkade och poängterar att denna statistik innebär ett urval, vilket alltså gäller de privatanställda läkarna men inte de offentliganställda. Läkarförbundet föredrar den partsgemensamma statistiken, och den ger bara delvis samma bild som SCB-statistiken.

– När vi tittar på den partsgemensamma statistiken under samma period, ser man att specialistläkarna har en löneökningstakt som ligger i linje med märket, säger hon.

Det har under tidigare år dessutom funnits brister i statistiken, framhåller hon och nämner att 1 300 undersköterskor och sjuksköterskor 2018 felaktigt registrerades som läkare.

Hon håller dock öppet för att sammansättningen av gruppen specialistläkare kan ha förändrats, vilket kan påverka löneökningssiffrorna. Alltså det spår som rapportförfattaren Anders Kjellberg är inne på som tänkbar förklaring.

– Vi har många specialistläkare som arbetar långt upp i åldrarna. Om många av dessa, som har höga löner, slutar och många yngre specialistläkare börjar arbeta så kommer det påverka statistiken.

Hon ifrågasätter dock inte bilden av en sämre löneökningstakt än märket för ST- respektive AT-läkare.

– Vi vet att ST- och AT-läkare har haft en svagare utveckling än genomsnittet.

Att dessa grupper halkar efter i löneökningstakt, alltså enligt både SCB-statistiken och den partsgemensamma statistiken, är ett stort problem, anser hon. Detta prioriteras nu i förbundets lönepolitik.

– Vi har påtalat detta under lång tid för arbetsgivarna. Det är ett problem som inte bara påverkar individerna utan även attraktiviteten för yrket. Vi vet att många läkare till och med funderar på att lämna yrket på grund av de långa väntetiderna till AT i kombination med osäkra anställningsvillkor.

Eftersom läkare är ett bristyrke borde löneökningstakten för specialistläkare vara ännu högre, menar Läkarförbundets ordförande.

– Men vi har en rätt så smal arbetsmarknad och en begränsad lönekonkurrens för många specialistläkare. I regionerna finns det många specialistläkare som bara har ett fåtal arbetsgivare att välja mellan.