Taligenkänning, som gör att tal översätts direkt till text, breddinförs just nu i hela Region Kronoberg. Därmed är det AI, och inte medicinska sekreterare, som skriver journalen utifrån läkares diktat. Målet är att 80 procent av alla journalförare inom såväl sjukhusvård som primärvård, psykiatri och rättspsykiatri ska använda AI-verktyget i höst. Men från de som redan är igång med att använda lösningen i praktiken kommer blandade omdömen. Sjukhusläkarnas ordförande i Kronoberg, urologen Edvard Lekås, tillhör kritikerna.
– Det känns inte riktigt som att systemet är färdigutvecklat. Man kan inte göra allting via diktafonen, utan man måste hoppa in och ut ur systemet och göra vissa saker manuellt, som att lägga in provtagning och återbesök.
Råkar läkaren missa en knapptryckning kommer det inte heller upp någon varningsruta om att något saknas. Man måste alltid gå in i efterhand och dubbelkolla att allting verkligen blev rätt, säger Edvard Lekås.
– Det kan man tycka att man såklart alltid ska göra ändå, men tyvärr händer det ibland att saker och ting missas. Då är det väldigt bra att ha en sekreterare som ett extra säkerhetsnät, säger han.
Systemet bjuder också på en del uppseendeväckande feltolkningar. Enligt P4 Kronoberg har det förekommit att »buk« tolkats som »kuk« och »pares« som »sparris« och läkare har framfört kritik mot att det slukar tid att korrigera alla fel. Alla brister kan få stora konsekvenser för patienterna, enligt Edvard Lekås.
– Om undersökningar inte blir gjorda kan det leda till försenade diagnoser. Och om man korrekturläser journalanteckningen under tidspress kan en del helt betydelseförändrande feltolkningar ligga kvar.
P4 Kronobergs granskning visar bland annat att en cancerpatient inte blev kallad till en undersökning, på grund av en miss i AI-systemet.
Systemet är dock inte enbart av ondo, enligt Edvard Lekås.
– Jag är inte allmänt teknikfientlig. Den stora fördelen är när man dikterar något som måste skrivas ut fort, man får ju texten på en gång.
När regionens dåvarande projektledare Anna-Maria Königsson intervjuades i Dagens Medicin för ett år sedan sa hon att det finns användare som tycker att taligenkänning är »det bästa som hänt«.
– Andra säger att det inte går att använda överhuvudtaget – och det säger de ganska högt, sa hon då.
Enligt Edvard Lekås är en majoritet av läkarna på hans klinik negativt inställda till modellen.
– Jag skulle säga att det kanske är 75 som är procent negativa och 25 procent som är positiva. Men på andra kliniker, med andra förutsättningar, som barn och invärtesmedicin, är de väldigt positiva.
För Edvard Lekås skaver dock känslan av att regionen använder sig av AI för att försöka dra ner på antalet medarbetare.
– Det finns en övertro på att tekniska lösningar kan ersätta personal och man har en tendens att sjösätta de här systemen innan de är riktigt färdigutvecklade. Generellt lovar sådana här lösningar mer än de kan hålla.
Han tror dock att verktyget kan finslipas och bli mer användbart framöver.
– Men medicinska sekreterare kan inte ersättas med den här tekniken, inte som det ser ut just nu och troligen inte de närmaste fem, tio åren heller.
Läkartidningen har sökt Magnus Frithiof, programchef inom Region Kronoberg, för en kommentar. I en intervju med P4 Kronoberg svarar han dock på kritiken.
– Verktyget i sig blir bättre efter hand som man använder det. Förbättringar som behöver göras åtgärdas ju, säger han.
När det gäller påståendena om att det är tidsödande att korrigera felaktigheter säger Magnus Frithiof att systemet inte primärt är till för att spara tid för läkare.
– Däremot sparar det tid för medicinska sekreterare, och framför allt är det bra för patienten att man kan läsa vad man kom överens om efter besöket, säger han.
Läs också:
Chat GPT tio gånger snabbare på anteckningar än läkare i ny studie
Försäkringskassans nya AI-verktyg hjälper personal att tolka läkarintyg
AI förutser när en patient kan skrivas ut
Hajpad AI delar forskarvärlden
Nya nav ska ta AI till vårdgolvet
(uppdaterad 2024-05-08)
