Illustration: Helena Lunding Hultqvist

Närvaro är viktig och skapas på flera sätt. Entusiastiska entreprenören Therese Varre Almesjö driver vårdcentralen Gustafkliniken på Lidingö utanför Stockholm med – i skrivande stund – 3 645 listade patienter och runt 20 anställda. Hon gestikulerar stort med armarna och ler med hela ansiktet när hon pratar om teknikens stora under, som lett till just större närvaro i patientmötet. Bland annat. 

– Jag tror att patienten behöver känna sig sedd för att må bra, poängterar hon.

Kliniken, som har funnits i drygt ett år, har satsat mycket på trivsam inredning – och, utöver det, ett annat »ansiktslyft« för verksamheten:

– Min teori, som jag tror starkt på, är att använda digitala verktyg när det är lämpligt. Digitala lösningar är som en godisbutik för mig.

Therese Varre Almesjö, som beskriver sig som en entreprenörssjäl »by heart«, är ständigt om sig och kring sig för att hitta de bästa lösningarna på problem. Faktum är att hon är så intresserad av att utveckla företag att hon aldrig har hunnit specialisera sig, men framöver vill hon bli allmänläkare. Just nu lockar att lösa tekniska problem.

– Jag har tidigare varit med om system som inte har fungerat med varandra och sett personal tröttna på och bli stressade av en massa olika inloggningar. Därför har jag själv tagit tag i saken för att skapa ett flöde som funkar.

Hon har exempelvis flätat samman olika företag med syfte att skapa förbättringar i vården. Zymego (hanterar bokningar), Visiba (står för AI-triagering, chatt och video) och Tandem Health (står för självskrivande journalanteckningar) fungerar bra tillsammans, enligt hennes erfarenhet.

Therese Varre Almesjö är ständigt på jakt efter förbättringar och nya digitala lösningar som ska göra personalen mindre stressad – och i förlängningen hjälpa patienterna. Foto: Helena Wrete

– Regionens journalsystem Take Care är visserligen som att flytta tusen elefanter, men med hjälp av de här systemen har vi skapat ett fungerande flöde. Jag och representanter från de andra företagen ses kontinuerligt för att ständigt skapa förbättringar.

Det senaste tillskottet på Gustafkliniken, journalanteckningsapplikationen från det svenska företaget Tandem Health, har skapat såväl närvaro i patientmötet som sänkta axlar hos personalen. Hon uppskattar att varje läkare sparar omkring 30 till 60 minuter per arbetsdag med detta verktyg jämfört med tidigare taligenkänningsverktyg.

– Anders sa att han nästan ville gråta, Erik sa att det var det bästa som hänt i hela hans läkarkarriär, säger Therese Varre Almesjö och skrattar, upprymd över teknik som hjälper och inte stjälper.

Allmänläkaren Anders Dahlstedt sitter i ett rum längre ner i korridoren.

Så du grät nästan?

– Det är ett fascinerande verktyg. Det underlättar verkligen då man har många patienter på raken eftersom man slipper känna sig stressad över att komma ihåg allt, säger Anders Dahlstedt.

Sedan årsskiftet har vårdcentralens läkare haft egna inloggningar på webb-applikationen. Nyligen har även sjuksköterskorna fått egna konton, berättar Therese Varre Almesjö.

Anders Dahlstedt Foto: Helena Wrete

– Skillnaden mot andra taligenkänningsverktyg är att man bara kan trycka i gång mikrofonen och vara helt närvarande när man pratar med patienten. Verktyget gör även oss läkare mer pedagogiska, eftersom vi förklarar mer noggrant vad vi gör när vi undersöker patienten, så att systemet kan snappa upp det.

När samtalet är klart trycker läkaren på »Avsluta« och »Överför till journalen«, varpå samtalet sammanfattas i kategorier som överensstämmer med det valda journalsystemet. Transkriberingen tar någon minut.

– Det är då vi får andas ut och kan dricka lite kaffe. När man är tillbaka och har resultatet framför sig, som man kan redigera vid behov, har systemet till och med föreslagit diagnos på patienten – som stämmer i 95 fall av 100, enligt min erfarenhet.

Med det sagt är det förstås fortfarande läkaren som sätter diagnosen när anteckningarna förts över till journalsystemet.

– Men tack vare AI:n, och att den faktiskt föreslår diagnoser och överför vanligt språk till medicinska termer, kan vi tänka i nya banor som vi kanske hade missat om det handlar om komplicerade fall. Eller så bekräftar AI:n bara det vi redan misstänkte, vilket är skönt.

Verktyget minskar den administrativa bördan enormt: formulärsvar kan enkelt kopieras in i journalen, och AI:n ger förslag om intyg och remisser. Arbete som förut utfördes av medicinska sekreterare gör numera AI på några minuter.

Louise von Stockenström Foto: Helena Wrete

Louise von Stockenström, som tidigare arbetat i mediebranschen, har precis skolat om sig till medicinsk sekreterare och är Gustafklinikens enda medicinska sekreterare.

Hur kommer det sig att du ville bli medicinsk sekreterare när den tekniska utvecklingen ser ut som den gör?

– Jag känner mig inte hotad av tekniken. Jag tycker det är helt underbart, men jag tror att man måste ha ett »mindset« som välkomnar förändring och vara öppen för nya arbetsuppgifter och arbetssätt – kanske måste man bli mer av en spindel i nätet.

Liksom Therese Varre Almesjö vill Louise von Stockenström poängtera att männikan inte kan ersättas helt av AI.

– Så klart krävs en viss grad av mänsklig handpåläggning för att säkerställa att allt i en journal är korrekt.

Även om Therese Varre Almesjö tycker att Tandem Healths självskrivande journalanteckningar är ett stort lyft för verksamheten, så finns det förbättringspotential.

– Det vore bra om verktyget kunde skanna hela journalen och sammanfatta det viktigaste hos en patient.

Allmänläkaren Anders Dahlstedt håller med och önskar att AI skulle bli bättre på struktur.

– När en patient kommer till mig och pratar om olika besvär, som inte är relaterade till varandra, kan AI:n ha svårt att skilja på olika saker och då kan det bli lite rörigt. En bättre struktur i uppspaltningen av text hade underlättat. Jag har dock poängterat detta, och det har redan blivit bättre.

Dialogen med företagen fortsätter.

– Är man intresserad av att leta efter ny teknik som kan gynna vården och patientmötet så ingår det även att vara en aktiv partner för de bolag man samarbetar med, säger Therese Varre Almesjö, ständigt på jakt efter förbättringar och nya digitala lösningar som ska göra personalen mindre stressad – och i förlängningen hjälpa patienterna.

Therese Varre Almesjö återkommer till den viktiga närvaron i patientmötet.

– Allt som gör att vi människor kan återgå till värden som handlar om det själsliga tror jag på.

Läs även:
Självskrivande journalanteckningar: »Ger läkaren superkrafter«
Digitaliseringsrådet och SKR: »Hur korrekt blir det?«