Det är upprörda känslor på flera håll efter gårdagens möte i Västra Götalandsregionens operativa hälso- och sjukvårdsnämnd. Det rödgröna styret, bestående av S, V och MP, fick se sitt förslag till detaljbudget överkört av den grönblå oppositionen med hjälp av SD.
Resultatet är mer pengar till upphandlad vård, satsning på prehospital vård och en förstärkning av primärvården, samtidigt som regionens sjukhus får snävare ekonomiska ramar. Sammanlagt får de 655 miljoner kronor mindre i den grönblå budgeten.
– Det kommer bli besvärligt för sjukhusen. De har precis kommit lite på fötterna igen efter pandemin och inflationen. Detta blir ytterligare dråpslag där man kommer att behöva titta på neddragning och varsel, säger Ingrid Andrae (S), ordförande för operativa hälso- och sjukvårdsnämnden.
Pär Lundqvist (L), regionråd och ledamot i nämnden, håller inte med och framhäver att skillnaden mellan sjukhusens medel i de två budgetförslagen är mindre än vad de ser ut som vid första anblick.
– Visst, sjukhusen får i grundersättning lite mindre pengar, men mellanskillnaden är inte så stor, säger han och hänvisar bland annat till att en del av uppdragen som ska upphandlas kommer att gå till sjukhusen.
Någon risk för varsel av vårdpersonal ser inte oppositionen, säger Pär Lundqvist.
– Vi ser inte den risken om sjukhusen lyckas hålla en rimlig kostnadsökningstakt under 2025.
Den bilden delas inte av Cecilia Dalman Ek (S), ordförande i styrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhuset. I den grönblå detaljbudgeten får sjukhuset, som redan i dag lever under ett kraftigt sparbeting, 376 miljoner kronor mindre än i den föreslagna rödgröna.
– Redan i den rödgröna budgeten fanns ett stort åtagande att vi fortsätta bli färre på sjukhuset, vilket vi har planerat för. Den utveckling vi har skissat på hittills, den har hållit och vi ser att den skulle fortsätta hålla. I det läget, att få en sådan här smäll, då finns det inget annat sätt än att minska personal. Dessutom ska vi göra det utanför den ordnade process som vi har arbetat fram.
Cecilia Dalman Ek menar att förlorarna i slutändan kommer att bli patienterna.
– Det kommer drabba patienter som behöver universitetssjukhusvård, privata vårdföretag gör det våra patienter i kö väntar på. Det jag tycker att mest cyniskt är att det sker i en tid när SU ökar operationskapaciteten mer än på väldigt länge, trots att vi samtidigt sparar pengar.
Även Hanna Kataoka, ordförande för Läkarföreningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset, är upprörd.
– Jag trodde inte att någon politiker stod bakom att skära ytterligare på sjukhusen. Sahlgrenska universitetssjukhuset är sedan tidigare underfinansierat vad gäller regionsjukvård, alltså den vård som ges till hela regionen. Vilken vård ska vi inte längre genomföra? Det måste politikerna klargöra.
Hanna Kataoka liknar beslutet med att sparka på den som redan ligger.
– Verksamheten, chefer och personal har under det senaste året arbetat stenhårt med att skära ner på vård med minsta möjliga skada för patienterna. Är det här tacken? Politikerna trodde att det skulle gå att skära ner 1,7 miljarder kronor, men det gick inte. Det fick allvarliga konsekvenser, vilket läkarföreningen har rapporterat bland annat till styrelsen. Det är ett slag i ansiktet på professionen när våra larm inte tas på allvar.
Emelie Hultberg, ordförande för Västra Götalands läkarförening, har inte hunnit sätta sig in i den nya detaljbudgeten som beslutades i går men säger att det är positivt med satsningar på primärvården.
– Samtidigt kan man se en risk med att slutenvården blir sämre finansierad, eftersom det tenderar att belasta primärvården.
Emelie Hultberg väcker också frågor kring hur det blir med utbildning och forskning, när en del av fokus flyttas från sjukhus till privata vårdaktörer.
– Forskningsaspekten är en del av det. En annan är hur man har tänkt att säkra kompetensförsörjningen? Vem kommer att utbilda framtidens läkare? Man har ett ganska kortsiktigt fokus på att korta köer, men frågan är vad det får för konsekvenser framåt i tiden.
Gustaf Josefson (M), regionråd och ledamot i den operativa hälso- och sjukvårdsnämnden, säger att oppositionen inte är oroliga för att utbildningen av nya läkare ska bli lidande och pekar mot att det även finns utbildningsuppdrag i upphandlingarna.
– Dock har vi upphandlat ganska små volymer generellt i VGR, jämfört exempelvis med Stockholm. Vi avsätter också en del medel för fler ST-platser.
Hans bild, utifrån sin erfarenhet av posten som styrelseordförande för Sahlgrenska universitetssjukhuset, är att det finns saker som kan effektiviseras i arbetet på sjukhusen.
– Det kan finnas styrsystem som inte fungerar optimalt eller andra saker man kan göra internt. Det handlar inte om att personalen gör ett dåligt jobb eller att de inte upplever att de har mycket att göra, men frågan är om det kan finnas mer kostnadseffektiva sätt att göra det på, säger Gustaf Josefson.
Han tycker att omflyttningen av en del medel från de regiondrivna sjukhusen till privata vårdgivare genom uppdrag är rätt steg att ta för Västra Götalandsregionen.
– För mig ideologiskt spelar det ingen roll om det är vi eller någon annan som producerar vården. Vi har dåliga erfarenheter av hur mycket vi klarar att producera internt, och det kan man vända och resonera kring. När man betalar per styck betalar man i efterhand för den vård man har fått, i stället för att betala i förväg innan man vet vad man får.
