Helsingforsdeklarationen innehåller etiska principer för läkare och andra som medverkar i medicinsk forskning på människor. Den antogs 1964, mot bakgrund av de övergrepp som genomfördes i den medicinska forskningens namn under andra världskriget. Deklarationen är inte juridiskt bindande, men har haft stor inverkan på nationell lagstiftning. En av de grundläggande principerna i deklarationen är att omsorgen om individen alltid måste gå före vetenskapens och samhällets intressen. Deklarationen har reviderats flera gånger – senast 2013.
I 2,5 år har en arbetsgrupp på World Medical Association arbetat med att ta fram en moderniserad version för att möta nya etiska utmaningar inom den medicinska forskningen. Den nya versionen, som antogs i Helsingfors på lördagen, ger ett ökat skydd för utsatta grupper, ökad transparens vid kliniska prövningar och ett starkare krav på en opartisk och rättvis forskning.
– I den reviderade versionen framgår att läkare har en moralisk skyldighet att se till att patienter och personer som deltar i forskningsstudier blir respekterade och behandlas med värdighet, säger Dr Jack Resneck Jr, som lett arbetet med deklarationen i ett pressmeddelande från World Medical Association.
Läs även:
Skyddet för forskningspersoner stärks i reviderade Helsingforsdeklaration
Helsingforsdeklarationen uppdateras – men knepigt att bredda dokumentet
