Dan Danielsson, professor emeritus inom klinisk mikrobiologi vid Örebro universitet, är en auktoritet inom ämnesområdet och därtill en god stilist som förstår att med rikliga referenser levandegöra innehållet i en till synes anonym skrift. Boken kan rekommenderas till blivande hudläkare, infektionsspecialister, epidemiologer, mikrobiologer, verksamma inom globalmedicin och medicinhistoriskt intresserade i största allmänhet.

Del 1 behandlar syfilis ur ett historiskt perspektiv jämte utvecklingen av diagnostik och terapi, i växelspel med övriga treponematoser. Del 2 och Appendix fokuserar på den revolutionerande molekylära gentekniken och paleogenomik, som ökat förståelsen för Treponema pallidum och dess undergrupper: TPA (syfilis), TPE (framboesi, »yaws«) och TEN (bejel).

Både TPA, TPE och TEN kan ge upphov till primär-, sekundär- och tertiärstadier av mutilerande karaktär i hud, skelett och leder; TPA även i hjärta–kärl. Endast TPA sprids intrauterint och till centrala nervsystemet. TPA smittar sexuellt och TPE/TEN via hud-/slemhinnekontakt. Infektion orsakad av TPE/TEN kan ge livslång immunitet, medan antikroppar mot TPA inte har samma skyddseffekt.

Syfilis tillskrivs av hävd Columbus återkomst från Västindien under 1490-talet med epidemisk spridning i början av påföljande sekel under den franska arméns härjningar under det så kallade napolitanska kriget. Prostitutionen var utbredd längs vägen. Insjuknandet var kraftfullt med omfattande hudutslag av blåskaraktär (koppor/»pox«/pocker) och uttalad sjukdomskänsla. Det kom i omgångar, var utdraget och gav fruktade restsymtom.

»Kärt barn« fick många namn: »fransosen« eller galliska sjukan, »great pox«, pocker eller lues venera, för att nämna några. Initialsymtomen visade en allmän tendens att minska i intensitet inom första decenniet och i frekvens de följande decennierna. Man misstänkte en sexuell genes och smitta från mor till barn samt en skillnad mellan stad och land. På landsbygden förekom ofta lokala smittoutbrott som drabbade alla åldersgrupper utan uppenbar sexuell koppling.

Syfilis utgör ett fortsatt globalt hälsohot i framför allt utvecklingsländer med cirka 6 miljoner nya fall årligen. De historiskt sett 10 gånger vanligare endemiska treponematoserna har genom särskilda WHO-kampanjer i princip kunnat utrotas med en enkel peroral azitromycinkur.

Columbusmyten då? Paleogenomik har kunnat fastslå att både TPA, TPE och TEN fanns på den europeiska kontinenten i någon form redan flera årtusenden före Columbus utfärder. Så vad hände? Krig, skörlevnad och uppdykandet av högvirulent TPE/TEN i en immunologiskt naiv befolkning samtidigt med en veritabel cocktail av bakteriella STI, inklusive syfilis, gav den »perfekta stormen« som kom att bedarra på grund av flockimmunitet (förutom den motståndskraftiga TPA som oförtrutet har strävat vidare).

Förhoppningsvis kan fortsatta molekylärgenetiska landvinningar erbjuda ökad precision i det kliniska arbetet och kanske ett fungerande vaccin för framtiden.