Vecka 4/2015 gick Socialstyrelsen via TT (Tidningarnas Telegrambyrå) ut med en artikel [1] som många dags- och nättidningar valde att publicera. Budskapet var att privatläkarna medvetet bryter mot lagen, vilket allvarligt hotar patientsäkerheten. Eftersom Socialstyrelsen inte har rätt att utfärda böter konstaterade myndigheten att deras enda alternativ skulle vara att stämma privatläkarna inför domstol. 

Enligt lagen om hälsodataregister (1998:543) ska vissa vårdgivare lämna personuppgifter till ett hälsodataregister. Denna skyldighet regleras ytterligare i förordningen om patientregister hos Socialstyrelsen (2001:707). Vidare framgår det att personuppgiftslagen ska följas och att Socialstyrelsen är skyldig att informera allmänheten om registret. Min erfarenhet är att patienter sällan informeras om att de utan samtycke för evigt registreras hos Socialstyrelsen. 

Vårdgivare i sluten samt öppen specialiserad vård är enligt förordningen skyldiga att leverera in uppgifter till Patientregistret. Såväl den offentliga som den privata vården har dock haft problem med att leverera in alla de uppgifter som Socialstyrelsen kräver. Enligt myndigheten saknas årligen uppgifter om 1,7 miljoner patientbesök. Detta ska ställas i relation till det totala antalet besök på cirka 18 miljoner i Sverige. I Privatläkarföreningens senaste medlemsenkät uppgav cirka 50 procent av dem som är rapporteringsskyldiga att de lämnar uppgifter till Patientregistret. Vi har tidigare frågat Socialstyrelsen hur många privata vårdgivare som inte rapporterar, men har inte fått svar. 

Privatläkarföreningens påpekanden om att kraven på rapporter måste kunna stödjas av mottagningarnas IT-system har inte beaktats av Socialstyrelsen. Under årens lopp har leverantörer av datajournalsystem tagit fram rapportverktyg, men att få dessa att fungera ihop med journalsystemen är ofta både tidsödande, krångligt och dyrbart. 

Nu skärper Socialstyrelsen kraven på ytterligare på vårdgivarna. Inrapportering av fyra filer med upp till 15 parametrar ska ske varje månad, mot tidigare en fil varje år. För närvarande finns det inget IT-baserat journalsystem som klarar av detta krav. Dessutom är omkring 10 procent av alla små privatläkarmottagningar inte ens datoriserade, vilket totalt omöjliggör uppgiften. 

Påtvingad kostsam utveckling och underhåll av rapportverktyg stjäl ytterligare tid från vardagligt sjukvårdsarbete. Detta om något hotar patientsäkerheten. Många läkare ägnar redan nu så mycket tid åt administration (enligt uppgifter upp till 50–70 procent) att tiden för patientarbete och fortbildning minskar i rasande takt. Att skapa ytterligare kostnadsökningar för små aktörer, och dessutom öka den administrativa bördan, är oansvarigt.

Socialstyrelsens påstående att bristande inrapportering leder till avsaknad av  information om den skattefinansierade vården är inte sant. Alla som arbetar i specialistvårdvalet levererar regelbundet in mängder med data och statistik enligt kraven i regelböckerna till huvudmännen, och alla som arbetar i nationella taxan levererar månatligen in statistik över antal patienter samt typ av behandlingar/åtgärder till landstingen. Till detta kommer alla uppgifter som professionen levererar till de cirka 120 olika kvalitetsregistren.

I ett regeringsbeslut 2013 fick Socialstyrelsen ett utredningsuppdrag från Socialdepartementet [2]. Där står bland annat att  »Ur uppgiftslämnarens perspektiv måste systemen för insamling vara tillgängliga och lättanvända«. Vidare ingick i uppdraget att analysera ekonomiska, administrativa och patientsäkerhetsmässiga konsekvenser av uppgiftsskyldigheten. 

Vi små vårdgivare tycker inte att Socialstyrelsen levt upp till detta.

Samma dag som Socialstyrelsens artikel fick spridning via TT skrev generaldirektören för Inspektionen för vård och omsorg (IVO) på DN Debatt [3] insiktsfullt nog att »för mycket dokumentation äventyrar patientsäkerheten«. Tankeväckande!

Ett fungerande system för inrapportering måste utvecklas i samklang med professionen och leverantörer av IT-baserade journalsystemen. Socialstyrelsen måste även kunna visa exempel på verklig patientnytta av den datainsamling som begärs in.

Läs repliken:
Bristerna är ingen nyhet

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.