Ett vetenskapligt förhållningssätt är en essentiell egenskap för en framgångsrik forskare, men likaså oerhört viktigt för den kliniska läkaren. Ett kritiskt, stringent tänkande behövs såväl i den kliniska verksamheten som för den forskning som bedrivs på universiteten och på kliniker på landets sjukhus. Den vetenskapliga skolningen av blivande läkare är sålunda av yttersta vikt.

För att ta reda på läkarstudenternas möjlighet till vetenskaplig forskning har jag skickat ut ett antal utredande frågor om forskningsläget för läkarstudenter till samtliga sju svenska lokalavdelningar inom MSF, från Umeå i norr till Skåne i söder, samt stämt av detta med samtliga av landets medicinska kårer på OMSiS (ordförandekonventet för medicine studerande i Sverige).

Som det ser ut i dag på läkarprogrammen i Sverige gör samtliga studenter minst ett examensarbete à 30 högskolepoäng, och i Lund och Örebro även ett kandidatarbete ­à 15 högskolepoäng. Det ligger ofta även insprängda moment med vetenskapligt förhållningssätt som en strimma genom programmet. Det är så klart mycket viktigt att dessa inslag finns i utbildningen, men frågan är om det räcker? Det fattas forskande läkare på klinikerna, och efterfrågan på vetenskaplig kompetens är stor. Detta är en situation som är mycket oroväckande för framtidens medicinska forskning i Sverige.

Vid sidan om studierna finns det för läkarstudenten dock olika ytterligare möjligheter till att själv forska, men det ser något olika ut runtom i Sverige. På KI kan man läsa FOLÄK; 30 högskolepoäng fördelat över två år med två sommarprojekt à 6 re­spektive 12 högskolepoäng. Det finns även en FOLÄK II om man vill fortsätta vidare. Man kan även läsa en kurs i medicinsk forskning à 10,5 högskolepoäng på sommaren. Man har sålunda CSN-stöd för sin forskning och har även möjlighet att söka stipendier. 

I Göteborg finns många sommarforskningsstipendier, och man anställer även 30 forskningsamanuenser under tre år som forskar 100 procent under två sommarmånader och 10 procent under årets resterande månader. Linköping har ett nästan identiskt system som Göteborg. Uppsala och Umeå har ett liknande upplägg med sin sommarforskarskola respektive FOASP, men utan ersättning under terminerna. I Lund har man goda möjligheter att söka stipendier för sommarforskning. I Örebro finns inget etablerat system för forskning vid sidan av studierna. 

Det finns ytterligare olika möjligheter till doktorandregistrering på de olika lärosätena när man väl uppnått de högre terminerna.

Det är av yttersta vikt att läkarstudenter utvecklar ett mer grundläggande vetenskapligt förhållningssätt under grundutbildningen, vare sig de blir kliniker, forskande läkare eller heltidsforskare. Vi menar också att läkarstudenter med driv och nyfikenhet ska få möjlighet att kanalisera sin energi genom möjligheter till forskning såväl under sommarlovet som terminerna. 

Det finns flera skäl att införa dessa extrakurrikulära moment för våra läkarstudenter. Det är just som färsk läkarstudent, när man precis valt den medicinska banan men inte nått tillräckligt långt i utbildningen för att få praktisera läkaryrket, som är det kanske bästa tillfället att under en sommar börja forska på heltid. Således kan man fånga upp fler intresserade genom att möjliggöra att få prova på och kan förhoppningsvis locka fler att fortsätta. Det verkar också finnas en stor efterfrågan bland studenter att just få prova på forskning. På mitt lärosäte i Göteborg har vi till exempel haft cirka 4 sökande per plats till forsknings­amanuensprogrammet.

Därtill är det värdefullt för den enskilda läkarstudenten att tidigt få en vetenskaplig skolning och ett vetenskapligt förhållningssätt till den medicinska kunskapsinhämtningen som påbörjas redan från starten av grundutbildningen. 

Sammanfattningsvis finns det en oerhört stor efterfrågan på vetenskaplig kompetens hos läkare på såväl kliniken som universiteten. En del av lösningen ligger i att börja tidigt och ge intresserade läkarstudenter goda möjligheter att prova på och fortsätta att forska vid sidan av studierna – med en rimlig lön och stimulerande arbetsuppgifter. Det behövs för att Sverige ska hålla sig i medicinsk framkant, såväl i dag som i morgon.