Återigen har det så kallade oskuldsbegreppet varit på tapeten. Ett smygfilmat reportage har visats där läkare på anhörigas begäran försökt övertala en kvinna att mot sin vilja genomgå en gynekologisk undersökning för att säkerställa att hon inte haft sex.
Upprördheten och rubriker såsom »vården kränker kvinnor« har fått Socialstyrelsen att göra ett förtydligande på sin hemsida om att det är olagligt med »oskuldskontroller«. Det är ganska anmärkningsvärt att detta ska behövas. Agerandet i reportaget illustrerar ju bara att de filmade läkarna inte uppfyller de krav man kan ställa på läkare som är verksamma i Sverige. För det första kan ingen tvingas till en gynekologisk undersökning. För det andra förefaller de filmade kollegorna sakna grundläggande anatomiska och fysiologiska kunskaper om kvinnliga genitalia. Men det som verkligen är problemet diskuteras ju inte alls.
Missuppfattningen att en gynekologisk undersökning kan avgöra om en kvinna haft sex eller inte finns ju fortfarande, precis som en förväntan att kvinnan ska blöda vid första samlaget. Det är väl ändå inte primärt en fråga för vården utan en kunskapsfråga för samhället?
Kvinnor är inte skapade som inslagna presenter som »öppnas« på bröllopsnatten. Upprätthållandet av denna medeltida myt i kombination med krav på avhållsamhet för unga kvinnor, men inte unga män, det är det som kränker kvinnorna. Inte vården. Men så länge enskilda kvinnor riskerar att allvarligt drabbas av denna myt ska vården självklart kunna erbjuda stöd på det sätt som är lämpligast för just dem.
