Allmäntjänstgöringen (AT) är något alla svenskutbildade läkare måste genomföra för att bli legitimerade. Numera är AT 21 månader på nästan alla orter. Därtill kräver många av de stora sjukhusen att man ska ha vikarierat närmare ett år innan AT. I storstadsregionerna erbjuder vissa sjukhus anställningar på ett år med motiveringen att de är förberedande för AT. Är inte AT i sig ett förberedande moment för att arbeta som läkare? Ska vi förbereda oss för förberedelser?

AT erbjuder onekligen ett gott lärandemoment. Men det gör all klinisk tjänstgöring. Att lotsas runt på olika avdelningar och varje gång åter bli en vilsen kandidat är inte försvarbart i ett skattesubventionerat arbete, och inte heller färdighetsfrämjande. Huvudsaken torde väl vara att få de olika komponenterna medicin, kirurgi, psykiatri och primärvård med vissa utbildningstillfällen inkluderade? Egentligen finns det ingen godtagbar anledning till att inte kunna få tillgodräkna sig ett vikariat som en del av AT.

Man kan även ifrågasätta behovet av intervjuer inför AT. Det är det svårt att se vilka egenskaper som gör en person mer lämpad på ett sjukhus än på ett annat när alla ska gå igenom samma utbildningsmoment för att få legitimation. Att en uppsjö av specialistläkare avsätter tid till att intervjua potentiella AT-läkare är ett slöseri med sjukhusens och samhällets resurser, och människors tid. I Danmark lottas man till ett nummer och får välja anonymt. Sjukhusen får sedan meddelande om hur många KBU-läkare (klinisk basis uddannelse) de får. De får varken ha krav på personerna eller läsa deras ansökningar, och får inte heller intervjua dem. Pengarna kan mer effektivt läggas på att locka blivande specialister med bättre villkor.

Följande bör kunna genomföras utan att tillsätta en nationell utredning där skattepengar kastas i sjön.

  • Tillgodoräknande av tjänstgöring för AT.
  • Fler AT-platser.
  • Mindre intervjuande: längst vikariat oavsett sjukhus får företräde.
  • AT på 18 månader. Sjukhusen ansvarar för att utbildningen blir fullgod. Längre tid ger inte automatiskt bättre utbildning men kostar pengar.
  • Landstingen får inte utnyttja vikarierande underläkare för länge utan att erbjuda AT-plats. Sluta smyga in besparingsåtgärder.

Nyttan av detta blir att vi får fler legitimerade läkare med eget ansvar för sin yrkesutövning, och att läkare snabbare kan bli specialister.

Slutligen får vi inte glömma patientsäkerheten. Som vikarierande underläkare är man i stort sett befriad från ansvar. Hur patientsäkert är det att de flesta av Sveriges akutmottagningar bemannas av läkare som inte har en legitimation att riskera?

Bahast Biuk har fått en ettårig KBU-plats på Nordsjællands Hospital i Hillerød, Danmark.