Laboratorietest är oerhört vanliga i vårdens vardag. I primärvården testas fler än hälften av alla listade medborgare med något laboratorieprov under ett kalenderår, och nästan samtliga äldre personer testas. Kvinnor testas oftare än män. Testen tas för att ställa diagnos eller förutsäga risk för sjukdom, men också för att prognostisera och monitorera sjukdom. Det yttersta syftet med laboratorieanalyserna är att skapa hälsa och rädda liv.
Förutsättningarna för de medicinska laboratorierna är under förändring. Ny teknologi skapar möjligheter för fler och snabbare test vid våra laboratorier och öppnar också för fler analyser i patientnära miljö. Krav på ekonomisk effektivitet och ökad tidstillgänglighet skapar multidisciplinära dygnet-runt-laboratorier. Krav på snabba svar skapar och utvecklar den patientnära diagnostiken.
Men hur kan vi säkerställa att vi snabbt lär oss att använda nya, värdeskapande analyser och samtidigt mönstrar ut gamla analyser som bedöms mindre värdefulla? Ahmed Omran och undertecknad beskriver i en artikel införandet av reflextest för en mer riktad laboratoriediagnostik, medan Per Magnusson och medförfattare utgår från exemplet analys av D-vitamin för att resonera kring rätt användning av diagnostiken.
Tilltagande krav på tillgänglighet hos medborgarna har skapat privata alternativ som erbjuder laboratorieanalyser över internet. Per Simonsson och Ivar Tjernberg belyser olika frågor som kan uppstå kring egenordinerad provtagning. Samtidigt ökar kvalitetskraven inom laboratoriemedicinen kontinuerligt. Alla test har någon grad av osäkerhet. Gunnar Nordin och Elisabet Eriksson Boija beskriver i sin artikel arbetet med kvalitetssäkring av laboratorieanalyser i Sverige i dag.
Allt mer information skapas av laboratoriesvar och detta ställer nya krav på datalagring och bearbetning av stora datamängder, till exempel inom genetisk testning och digital bildhantering inom patologin. För både laboratorieläkaren och den beställande klinikern ökar kraven på medicinsk tolkning av nya test i stort och av de enskilda provsvaren. En ny typ av dialog mellan användare och testförmedlande laboratorium krävs. Lukas Löwing diskuterar i sin artikel vilka förändringar som rollen som laboratorieläkare genomgår.
Sammantaget har vi i detta temanummer försökt att samla artiklar kring vad som händer och sker i den laboratoriemedicinska utvecklingen i Sverige. En kostnadseffektiv, behovsorienterad och jämlikt fördelad diagnostik är vad hälso- och sjukvårdslagen kräver av oss. För klinikern innebär detta att hen tar rätt test på rätt patient vid rätt tid och att detta medverkar till rätt behandling. För laboratorieläkaren blir uppdraget att i dialog med behandlande specialiteter ge stöd för en optimalt värdebaserad diagnostik.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.
