Denna webbplats vänder sig till läkare

»Efter åtta år i Sverige måste han bort. Vad kan jag göra för honom?«

»Efter åtta år i Sverige måste han bort. Vad kan jag göra för honom?«

»Jag påminns om min bakgrund, om vilket fantastiskt land Sverige är och om vilken tur jag haft varje gång jag möter patienter som saknar permanent uppehållstillstånd. Ofta ses vi i samband med att de fått veta att de måste lämna landet«, skriver Behroz Dehdari i sin krönika. (4 kommentarer)

»… det är lätt hänt att sätta sig på ett annat tåg än det vi tänkt från början.«

»… det är lätt hänt att sätta sig på ett annat tåg än det vi tänkt från början.«

»Hon har ingen aning om vart hon var på väg. Hon minns inget av det som har hänt och kan inte förklara varför hon satte sig på det okända tåget.« Håkan Starkenberg börjar fundera över sina egna livsval efter mötet med en patient sent på natten. (3 kommentarer)

»Jag hoppas att det finns något magiskt akutrum kvar«

»Jag hoppas att det finns något magiskt akutrum kvar«

»Fysiska rum kan inte förändras snabbt. Efter 10 år har kanske en tapet gulnat och tröskeln slitits. Men det finns ett undantag. Jag vill berätta om ett speciellt rum – ett magiskt akutrum – som jag själv såg förvandlas gång på gång under blott några år.« Så inleder Jonathan Ilicki sin krönika. (1 kommentar)

Krönika: »Hon mår så dåligt, hur kan det få vara så här?«

»Hon mår så dåligt, hur kan det få vara så här?«

»Hon står framför mig i det kala samtalsrummet, inte patienten utan mamman. Mamman till flickan som inte vill äta, inte vill prata och inte vill leva.« Ibland kan man som läkare inte göra så mycket annat än att ta emot. Det skriver Jessica Järkvik Krönmark om i sin krönika. (8 kommentarer)

»Masken i tarmarna måste bort och enklaste sättet vore att skära ut den«

»Masken i tarmarna måste bort, och enklaste sättet vore att skära ut den«

»Det han inte berättade för doktorn var att han hade en lösning. Han hade slaktat många djur som jägare och visste hur man gjorde.« Erik Smedler träffar en man med psykotisk depression, som är övertygad om att en mask äter honom inifrån. (2 kommentarer)

I bräschen för det nya läkarprogrammet

I bräschen för det nya läkarprogrammet

»Med tillförsikt, mognad och förhoppning om att de återstående 3 åren kommer att möjliggöra en plattform och grogrund för att bli duktiga nog att motta examen och legitimation våren 2027 tar vi nu sommarlov.« Henning Dahlberg berättar i sin krönika om hur det har varit att gå de första 3 åren av det nya läkarprogrammet. (1 kommentar)

»Sanningens tystnad bryts av egot som går till motattack«

»Kamp mellan egot och hjärtat … när egot ställer till med panik«

»Kampen mellan egot och hjärtat manifesteras när egot ställer till med panik och du hyperventilerar. Din ’utmattning’ är som bortblåst och du argumenterar kraftfullt!«, skriver Hamed Shayegh om en patient som inte vill titta djupare inom sig själv. (23 kommentarer)

»Intellektuellt har varken jag, eller någon av människa född, en chans«

»Min enda fördel är att jag har händer och fötter«

»Intellektuellt har inte jag eller någon av människa född en chans. Journalläsning, diagnostisering, remisskrivande och andra vanliga arbetsuppgifter för läkare är snart ett minne blott.« Jakob Ratz Endler har provat den nya versionen av Chat GPT. (6 kommentarer)

»… ge patienten utrymme. Knäpp händerna. I morgon gör vi det igen …«

»Sitt lugnt, ge patienten utrymme. I morgon gör vi det igen …«

»Dagen går vidare och jag studerar mina patienters sorg. Jag säger avsiktligt ’studerar’ därför att jag iakttar, betraktar. Hur empatiska vi än är, och hur nära vi än sitter så är patienten i den stunden ensam med sin känsla.« Nina Cavalli-Björkman har en mottagningsdag där många patienter får ett tråkigt besked. (5 kommentarer)

»… tillit är centralt för att hålla ihop sjukvården«

»… tillit är centralt för att hålla ihop sjukvården.«

»Om antalet liv är det enda som spelar roll så är sjukvårdens oförmåga att förebygga infektioner ett mycket större problem än Lucy Letby. Borde löpsedlarna i stället handla om postoperativa sårinfektioner?«, resonerar Jonathan Ilicki i sin krönika.

»Det är som om jag har en 10-åring i en 60-årig kvinnas kropp framför mig«

»Jag vill baka bröd och ha en egen tvättmaskin, säger patienten.«

»Patientens ögon är bruna och uppmärksamma som på en ekorre. Håret är tufsigt. Kläderna hänger löst på hennes magra kropp. Munnen vittnar om missbruket, nästan tandlös. Hon har hamnat på min mottagning på vårdcentralen.« Läs Maria Birgerheims krönika. (4 kommentarer)

»Det är en ynnest att få följa en människa«

»Det är en ynnest att få följa en människa över tid«

»Det är en förmån att få förtroendet att hjälpa till att nysta i funderingar om livet, sjukdomarna och döden. Att få lägga pusslet kring vem människan bakom patienten är utifrån de ledtrådar man får vid rutinkontrollerna och akutbesöken«, skriver Karolin Planting i sin krönika. (13 kommentarer)

»Att vara med och utveckla en virtuell medicinsk expert innebär nya insikter«

»Att utveckla en virtuell medicinsk expert innebär nya insikter«

Markus Boman har under vintern utforskat användningen av artificiell intelligens inom psykiatriskt arbete. Läs hans krönika. (2 kommentarer)

»Framför allt, var det meningen att han skulle dö ensam?«

»… intill muren ligger han, Leif … men den här gången är sömnen för alltid.«

»Men var det meningen att han skulle skutta runt där ensam på ett ben, och framför allt, var det meningen att han skulle dö ensam?« Kajan Leif är död en morgon och det sätter igång tankar hos Jesper Celander. (6 kommentarer)

»Jag agerar lyssnare åt en äldre dam med livshistorier att berätta«

»Jag agerar lyssnare åt en äldre dam med livshistorier att berätta«

»Jag kan förstå att min patient är trött på att bli missförstådd i sitt varande som äldre människa, och jag kan också förstå barnens oförmåga att kunna sätta sig in i sin mors upplevelse av åldrande, sjukdom och den närhet till döden hon stundvis känner«, skriver Melissa Abednazari i sin krönika. (7 kommentarer)

»… jag säger till mina patienter att heroism inte är nödvändig«

»…  jag säger till mina patienter att heroism inte är nödvändig«

»Som patient vill man vara tålig, och fraser som ’jag har ovanligt hög smärttröskel’ eller ’jag är inte den som klagar i onödan’ är vanliga. Man ska helt enkelt kunna bita ihop.« Jakob Ratz Endler träffar en patient som har bitit ihop lite väl mycket. (2 kommentarer)

»Sällan har jag klamrat mig så hårt fast vid en bit gulfärgad metall«

»Sällan har jag klamrat mig så hårt fast vid en bit gulfärgad metall.«

»För somliga av er är kanske de första månaderna som ST-läkare numera ett minne blott. För andra är dessa skälvande månader så kallad vardag. Här kommer därför en påminnelse till er som glömt, och en tröst till er som fortsatt kämpar – direkt från stormens öga«, skriver Sarah Daag Jacobsen. (1 kommentar)

»Jag behöver bara ställa en fråga för att få hela anamnesen«

»Jag behöver bara ställa en enda fråga för att få hela anamnesen.«

Om en hög med vita A4-papper på skrivbordet, och en patient med mardrömmar, om lakrits och rekommendationen att inte gifta sig med en vacker man. Läs Nina Cavalli-Björkmans krönika. (3 kommentarer)

»Ur hans perspektiv var LVM-anmälan ett svek från min sida«

»Ur hans perspektiv var LVM-anmälan ett svek från min sida.«

»Min kollegas successiva bortglidande från sin sociala position, hans oförmåga att som pensionär finna ersättning för sin tidigare tillvaro, fylld som den varit av kliniskt arbete, förtroendeuppdrag och administrativa uppgifter, hade skapat ett tomrum som fylldes av alkohol.« Lars Sjöstrand skriver i sin krönika om en ovillig patient.

»Ingen anamnes och ingen status togs«

»Det känns märkligt att ha blivit behandlad utan att någon frågat vad som har hänt«

»Jag är just hemkommen från ett akutbesök och det känns som om något skaver, långt in i bröstet, där mitt i, i djupet av min läkarsjäl«, skriver Tina Vilhelmsson i sin krönika. (17 kommentarer)